Eurogamer.se

Valkyria Chronicles 2

Akvarelltavla i pocketformat

Valkyria Chronicles, ett av de tveklöst bästa spelen som går att finna till PlayStation 3, blev tyvärr ingen större kommersiell framgång för Sega. Men när nyheten om att en uppföljare var på väg jublade alla vi som älskade spelet, men jublet lade sig snabbt när vi fick höra vilket format del två blev förpassad till, nämligen PSP. Uppföljaren skulle alltså bli ett lågbudgetspel.

Om formatbytet verkligen berodde på dåliga försäljningssiffror av det första spelet tvivlar man dock ganska fort på efter lite kontakt med Valkyria Chronicles 2. Faktum är att det här spelet på flera punkter är både större och bättre än dess storebror och jag får aldrig direkt känslan av att man dragit ner på spelets budget, då titeln känns minst lika påkostad som mästerverket till PlayStation 3.

För er som hade den stora oturen att missa Valkyria Chronicles när det begav sig så var det ett japanskt strategirollspel som blandade den taktiska planeringen i turordningsbaserade strategispel med spänningen från realtidsaction på ett unikt och riktigt lyckat sätt. Det skiljde sig även från mängden då det målade upp (bokstavligt talat) en bedårande vacker pastellfärgad värld, men på samma gång behandlade mörka teman som världskrig och orättvisor. Titelns unika spelstil gjorde även att spelet tilltalade såväl inbitna SJRPG-nördar som anhängare av västerländska strategispel.

Som ni kanske förstår är alltså första delen i serien en titel man bara inte får missa och det var kanske inte så konstigt att hela spelvärlden tvivlade på om ett portabelt spel ens skulle komma i närheten av originalets näst intill magiska kvalité. Men sett rent speltekniskt skulle jag vilja påstå att det är ännu roligare att kriga i bärbart format än vad det var på stationär konsol och hela stridsystemet känns som en naturlig vidareutveckling på konceptet.

De nya detaljerna kräver även att du förnyar dina strategier på ett sätt jag är osäker på om vi verkligen hade sett röken av om spelet dykt upp till PS3 och jag tror att vi kan tacka formatbytet för många av utvecklarnas kreativa idéer som blev direkt nödvändiga för att titeln skulle fungera på PSP.

Exempelvis är kartorna som slagen utspelar sig på nu betydligt mindre till ytan, vilket med stor sannolikhet beror på formatets tekniska begränsningar. Problemet är dock löst på ett utmärkt sätt och istället för att varje batalj utspelar sig på ett och samma område är striderna nu uppdelade på flera olika småkartor. Då det även blivit enklare att flytta runt sina soldater mellan olika baser leder detta till ännu mer strategiskt stridande än tidigare och då du måste hålla koll på flera områden samtidigt blir krigen minst lika episka som i föregångaren.

Även grafiskt överraskar Valkyria Chronicles 2 på ett sätt jag inte vågat drömma om och precis som föregångaren är spelet nästan kriminellt vackert. Alla mjuka fina färger, den minnesvärda karaktärsdesignen och de stämningsfulla omgivningarna målas upp på ett sätt som inte borde göra någon missnöjd. Samtidigt går det inte att komma ifrån att PS3-upplagan var ännu vackrare och i uppföljaren blir grafiken nästan för skarp emellanåt, vilket medför att man inte längre får samma känsla av att kolla på en levande akvarelltavla som tidigare.

Kommentarer (2)

Det går inte längre att kommentera. Tack för ditt deltagande!