Recension: Tom Clancy's H.A.W.X. 2

När det kommer till krig i spel kan ni lita på att Ubisoft Romania är redo att ta sig an utmaningen. Efter att ha jobbat med spelserier såsom Silent Hunter, Blazing Angels och naturligtvis det första H.A.W.X. var det inget snack om saken att de skulle ta hand om uppföljaren Tom Clancy's H.A.W.X. 2.

Föregångaren fick bra omdömen av media, och eftersom spelet sålde hyggligt valde Ubisoft att ge grönt ljus åt dem att förbättra och polera det som gjorde att det gick så pass bra.

Första intrycket är dock förvirrat, då det av oklara anledningar var separata släppdatum för respektive plattform. Först ut var Xbox 360, versionen som jag har spelat, och senare under månaden fick även PS3 och PC sina varianter, dock på helt skilda veckor. Det är utan tvekan någon form av bugg som har skapat ett hinder för majoriteten, men mitt exemplar är tack och lov utan sådana saker.

Allt börjar med kampanjen som givetvis är en flaggviftande kamp för friheten, precis som brukligt i krigsspel. Där andra numera handlar om terrorhotet från mellanöstern, väljer utvecklaren att gå tillbaka till det gamla och klassiska hotet, även om landet har bytt både namn och ideologi, nämligen Ryssland. För att göra det lite mer politiskt korrekt får vi följa tre olika karaktärer från USA, England och naturligtvis Ryssland. Annars hade ni nog fått läsa en hel del nyheter där ett helt land fördömer spelet.

Hur som helst så har några ryssar lyckats komma åt kärnvapen, och hela världen kan riskeras om terroristerna lyckas med sin plan. Under ett stort antal flyguppdrag får man genom tre olika karaktärer spåra upp och neutralisera hoten. Räkna kallt med att fienderna har massvis med flygplan som tänker stoppa dig.

Allt handlar inte om att bra skjuta sönder flygplan, utan det kan också vara klassiska eskort-uppdrag eller varför inte spåra via ljudupptagning exakt var terroristerna befinner sig, för att sedan använda sig av en UAV som dirigerar exakt var missilerna ska träffa.

För att vara en väldigt specifik genre måste jag säga att HAWX 2 faktiskt försöker göra saker på ett annorlunda sätt. Exempelvis får jag även pröva på att både starta och landa ett flygplan, samt pyssla med varierande former av uppdrag. Allt sittandes i ett flygplan, naturligtvis.

Problemet med den här typen av spel är att utvecklarna ofta väljer att ha en kort kampanj och dryga ut resten med ett flertal olika flerspelarlägen. Det gäller dock inte här, utan det är snarare skjutandet mot kompisar som har drabbats. Det lär glädja många, men om man inte har sin konsol uppkopplad mot internet lär det bli en enda stor besvikelse.