Eurogamer.se

Quantum Theory

En felaktig teori

Vi är många som tycker att väntan på Gears of War 3 är alltför lång, ett spel som ju fortfarande är ett år bort. Det är otvetydigt för alla dessa fans som Tecmo skapat Quantum Theory, en upplevelse så lik Epics skjutarserie att det är komiskt, eller snarare tragikomiskt i detta fall.

Huvudpersonen Syd är ett klumpigt muskelberg som startar sin våldsamma resa med ett gäng likaledes välpumpade soldater, med målet att förstöra ett enormt torn som spyr ut ondskefulla monster. Med en kamera som följer tätt i tredjepersonsperspektiv lunkar man framåt och tar betäckning bakom diverse skydd som är utspridda på banorna, och hoppar fram då och då för att skjuta av en salva mot sina motståndare. Så långt är allt välbekant, men tyvärr mest på ytan.

När du väl avfyrar ditt vapen saknar det nämligen all känsla av tyngd och respons, vilket tar bort hela känslan och glädjen med ett spel i denna genre. Än värre blir det när du väl träffar fienden, som då bara försvinner i ett litet moln av grönt klet. Utvecklarna har misslyckats helt med att ge en ordentlig återkoppling till spelaren, all känsla av vikt och relevans av ens handlingar försvinner snabbt och redan där börjar intresset att överhuvudtaget ta sig vidare i spelet att avta.

Mer om Quantum Theory

Miljöerna hjälper tyvärr inte till för även om spelet utspelar sig i en framtida fantasy-inspirerad värld som skulle kunna ha viss potential, så bjuds vi på oinspirerade upprepningar av stora relativt färglösa rum och allting visas med en grafik som känns långt ifrån år 2010. För att ta sig vidare gäller det för det mesta att ta kål på de fiender som dyker upp, då en liten grind magiskt öppnar sig. Att de finns andra dörröppningar som till synes är öppna spelar ingen roll eftersom osynliga väggar effektivt hindrar dig från något övrigt utforskande.

Vid ett flera tillfällen hänger sig spelet helt men detta är faktiskt bland dess bättre funktioner; det är nämligen skönt att tvingas stänga av det då och då. Efter ett antal timmars spelande får Syd sällskap av en lättklädd tjej som hämtad ur ett Japanskt rollspel, och då öppnar sig åtminstone några nya möjligheter i närstriderna då man kan använda henne som projektil eller förinta motståndarna med kombinationsattacker. Här tycker man att detta förstås är ett givet upplägg för ett samarbetsläge - något som ju var en rejäl styrka i Gears of War spelen - men någon sådan tur har vi inte. Quantum Theory är ett ett spel för endast en person, eller möjligtvis ingen om man vill se det så.

Det finns ett flerspelarläge online som dock förstås lider av samma problem som kampanjen, och dessutom ytterligare ett: Det saknar nästan helt spelare. Även så här nära släppdatum är det mycket sällan någon online att spela med och då hade inte ens bra spelmekanik kunnat rädda det, något som alltså ändå inte är fallet här.

Quantum Theory var tänkt som Tecmos vapen för att ta sig in på den västerländska spelmarknaden, men är ett närmast rakt igenom misslyckat projekt. Att imitera och förbättra har visat sig fungera väl i spelbranchen, men det var ju just den lilla detaljen med någon typ av förbättring som saknas här. Faktum är att jag hade nöjt mig med ett spel som varit betydligt sämre än förebilderna för en stunds underhållning, men inte såhär dåligt, det tror jag inte någon är nöjd med. För att ta sig in på en ny marknad bör man inte sälja sin själ utan istället utveckla sina styrkor, något Platinum Games verkar visa när de tar sig an tredjepersonsskjutaren på sitt egna vis i och med Vanquish. Jag lägger Quantum Theory längst ner i lådan och väntar på det.

3 / 10

Quantum Theory Gabriel Johansson En felaktig teori 2010-10-18T11:00:00+02:00 3 10

Kommentarer (3)

Det går inte längre att kommentera. Tack för ditt deltagande!