Fallout: New Vegas

Viva Las Vegas

Fallout: New Vegas i mångt och mycket Fallout 3 i vilda västern. Så är det bara, och det är något som måste sägas redan från början för att få det ur vägen. Det fungerar, men problemen som präglade föregångaren är tydliga även här, även om en del korrigerats och en del lagts till. Friheten av att spela i en en enorm, levande värld är svår att tröttna på, och i New Vegas har Obsidian Entertainment faktiskt lyckats bättre än i trean.

Det finns ofantligt mycket rejäla sidouppdrag att ta på sig vid sidan av handlingen, och även om världen inte verkar vara riktigt lika stor så är det klart att man fokuserat på mer innehåll i form av uppdrag än utforskning. New Vegas har runt 50 sidouppdrag, av de jag upptäckt under mina dryga 30 timmar jag tillbringat med spelet. Det är en klar uppgradering från Fallout 3, även om många av dessa är delar i längre uppdragsserier där några kan vara väldigt korta och enkla. Överlag är sidouppdragen underhållande och utmanande, med flera av det typiskt bisarra slaget, där du bland annat får bekanta dig med en grupp överlevare vars livsfilosofi baseras på att spränga saker, och vars högsta dröm att bygga ett bombplan för att kunna bomba halva västern.

Mer om Fallout: New Vegas

Det är just sidouppdragen jag har ägnat mest tid åt, då handlingen sällan är det jag finner mest nöje i då jag spelar större rollspel. Handlingen i New Vegas är dock riktigt välskriven och innehåller underhållande vändningar och skarp dialog. Intressant nog sätts även spelarens roll mycket i fokus, då du kan styra hur handlingen ska utspelas. Du har helt makten att påverka hur spelet slutar, och sällan är du slav under en uppdragsgivare under handlingens gång.

Det börjar dock med att du får en kula i huvudet.

Men det hindrar inte dig nämnvärt, då du blir räddad av en cowboyrobot som tar dig till det lilla samhället Good Springs och den vänliga doktorn. Genom att besvara doktorns frågor får du etablera din karaktär. Handlingen tar fart genom att du får fråga dig fram efter den som sköt dig och få fatt i föremålet du fraktade, samt lista ut vad det har för betydelse. Själva huvudhandlingen är väl runt tio timmar lång och känns väl tilltagen, och du får chansen att gå olika vägar då handlingen är öppen och anpassas efter dina val och spelstil. När jag var klar kände jag att jag hade kunnat gå olika vägar och då antagligen fått annorlunda resultat, och det var tillfredsställande att i slutet se hur jag påverkat världen.

Samma valmöjlighet finns i övriga aspekter av spelet, där du kan gå och göra lite vad du vill. Det finns inga direkta tidsbegränsningar, så om du vill kan du bara vandra runt och insupa atmosfären. Atmosfär finns det nämligen rikligt med, och den ödelagda öknen är imponerande i sin storlek, även om den på många ställen ser lite väl likadan ut. Det finns dock variation när du börjar komma upp i bergen i väst, då du lär stöta på riktiga träd och till och med snö.

Kommentarer (11)

Det går inte längre att kommentera. Tack för ditt deltagande!