Plattform som testats: Xbox 360
Jag gillar fantasy och sagor, jag älskar drakar och andra mystiska varelser och jag myser när jag ser att det är precis den typ av saker som spelet framför mig innehåller. Det är med en barnslig förtjusning som jag startar upp det lilla rollspelet Faery: Legends of Avalon, som har skapats av Spiders Studio getts ut av Focus Home Interactive.
Det första som möter mig är en ganska så begränsad, men ändå trevlig, karaktärskapare. Det är en fé som skall skapas, och jag får först välja om det skall vara en tjej eller en kille. Sedan kan jag antingen välja att använda ett förinställt ansikte, eller trixa ihop ett eget. Jag gör det sistnämnda och blir snabbt nöjd med resultatet, något som är väldigt ovanligt för mig.
Min karaktär vaknar upp ur en djup stasis-sömn. Kungen Oberon vill träffa henne och efter ett tag blir hon utskickad för att helt enkelt rädda fé-världen. Först måste hon dock hitta lite kompanjoner. Under spelets gång möter man ett par stycken, men man får bara ta med sig två i taget.
Det finns inget tal alls i spelet så det blir väldigt mycket läsande. Det blir inte bättre av att texten är full av grammatiska fel, felstavningar och rena motsägelser. Jag blev bland annat väldigt förvirrad när de uppenbarligen inte kunde bestämma sig för om den jag skulle prata med var en man eller kvinna.
Men jag kan se förbi sådant om dialogen i övrigt är bra, och det var den för det mesta. Alla varelser jag fick prata med hade egenheter och stora personligheter.
Faery lånar friskt från en mängd olika andra spel, med Mass Effect som det spel som skiner igenom mest. Faery har exempelvis lånat dialoghjulet där trevliga svar är blåfärgade, medan elaka svar är röda. Vad man svarar har oftast inte så stor betydelse, men man kan inleda relationer med sina följeslagare om man svarar på rätt sätt. Detta visas bara genom söta kommentarer, men var en trevlig detalj.
