Rango

Kameleont, det gör ont

Sakta smyger jag mig fram längs med väggen. Om det inte vore för den stora människan med ficklampa som gör allt för att få tag i mig vore allt mycket lättare.

Precis innan ficklampans ljuskägla sveper förbi min position hinner jag ta skydd bakom en kaffemugg som lyckligtvis står precis där jag behöver den som mest.

Jag har helt missat den nya animerade filmen Rango med Johnny Depp i huvudrollen men tydligen har den fått rätt bra betyg och naturligtvis kommer det ett spel baserat på titeln. Till skillnad från standarden baserar sig inte spelet på filmen utan är, om jag förstår det rätt, en fristående historia vilket i teorin skulle kunna bli något som kan stå på egna ben.

Kameleonten Rango är sheriff i den lilla hålan Dirt där allt inte står rätt till. För några dagar sedan försvann Beans - ödlan som verkar vara Rangos kärleksintresse - pappa under mystiska omständigheter och det är såklart upp till stadens sheriff att ställa det hela till rätta.

Ledtråden Rango har att gå på är en mystisk grönskimrande sten som hittades på platsen. Det intressanta är att Rango för några dagar sedan stötte på en liknande sten i sin jakt på den stygga gilaödlan Bad Bill och hans kriminella gäng av beväpnade ökendjur.

Till en början får vi spela igenom Rangos berättelse som leder fram till dagens händelse vilket leder oss igenom flera olika plattformsbanor i vilda västern-miljöer, för att sedan ta upp jakten på Beans pappa och betydligt mer varierande och fantasifulla miljöer.

Det som märks från start är att utvecklarna har lånat friskt från några av spelvärldens största titlar som God of War och Devil May Cry i allmänhet och Ratchet & Clank-spelen i synnerhet.

Att Ratchet & Clank är en förebild märks konstant i allt från kontrollen till det överdrivna samlandet av muttrar som i detta spel kommer i formen av sheriffstjärnor. Stjärnorna formligen rasar ut från allt du slår på eller dödar och används även som spelets valuta som kan spenderas i tid och otid när du stöter på en mystisk figur som säljer dig uppgraderingar. Till utvecklarnas försvar ska jag säga att man kunde ha valt en betydligt sämre serie än Ratchet & Clank att kopiera ifrån.

Tyvärr är detta spel mer en utstött oäkting snarare än en legitim avkomma från en av tidernas bästa plattformssserie. För det första är Rango en rätt tråkig upplevelse rent grafiskt med bruna färglösa miljöer och med få detaljer.

För det andra är musiken totalt intetsägande och extremt repetitiv vilket även gäller fienderna i spelet som har för få variationer.

Och för det tredje är det ett extremt lätt spel och som är ännu kortare, jag spelade igenom hela kampanjen på runt fyra timmar och har ingen som helst lust att spela igenom den igen.

Rango är dock inte helt utan positiva delar. Röstskådespelarna gör bra insatser och mellansekvenserna är underhållande. Två eller tre av de nio banorna, särskilt de som utspelas framåt slutet, är rätt roliga och fantasifulla men det är för lite och för sent.

Svårighetsgraden kanske passar yngre spelare men jag tror inte detta kommer att vara ett spel som dina barn skriker om att spela igen. För de av er som är lite mer erfarna spelare är bata ett spel som ger dig ett gäng lätta och snabba achivements eller troféer, och ingenting annat.

5 / 10

Läs vår betygspolicy Rango Mikael Åkesson Kameleont, det gör ont 2011-03-08T09:45:00+01:00 5 10

Kommentarer (3)

Det går inte längre att kommentera. Tack för ditt deltagande!