Eurogamer.se

Dreamcast Collection

Snarare SEGA-kollekt...

Det är inte lätt att hänga med i spelvärlden när det släpps fler storbudgettitlar och indiepärlor än man kan räkna till, och de flesta som seriöst försöker spela allt av intresse slutar förr eller senare med tom plånbok och en skämshög stor nog att fylla hela vardagsrummet.

Att bara prioritera de absolut bästa spelen är inte heller lätt då många av guldklimparna i efterhand visar sig vara kattguld, men även tvärt om i vissa fall.

Har man bra tålamod märker man dock efter några år vilka dussintitlar som sköljs bort av tidens gång och vilka mästerverk som stolt står kvar i fansens och kritikernas hjärtan, men då har spelen oftast blivit väldigt svåra att få tag på istället.

Som tur är dyker det titt som tätt upp återutgivningar och samlingsskivor, en fantastisk lösning som både gör klassiker mer lättillgängliga och som skiljer de generationsdefinierande spelen från mängden.

Jag vet inte hur många retrohöjdpunkter jag missade som ung men fick upp ögonen för på senare år tack vare Virtual Console, och antalet klassiker jag stiftat bekantskap med i efterhand via samlingar i stil med SEGA Mega Drive Ultimate Collection är imponerande stor.

Riktigt kul är även att kritikerrosade titlar som Beyond Good and Evil, Ico och Shadow of the Colussus får en andra chans i uppiffade, högupplösta nyversioner. I dessa brukar utvecklarna dessutom rätta till problem från originalen såsom svajande bilduppdatering, och lägga till bonusar som flerkanaligt ljud, achievementsamlande och stöd för stereoskopisk 3D.

Med nyss nämnda exempel och en rad andra fantastiska återutgivningar färskt i minnet var det kanske inte så konstigt att jag hade höga förväntningar på Segas Dreamcast-samling till Xbox 360. Skulle alla som missat denna fantastiska konsol äntligen få chansen att ta del av gamla pärlor som Skies of Arcadia, Jet Set Radio, Chu Chu Rocket, Phantasy Star Online, Powerstone, Metropolis Street Racer och historiska Shenmue? Svaret blev tyvärr nej.

För som flitiga läsare kunnat se här på Eurogamer innehåller Dreamcast Collection inte mer än fyra ganska ointressanta spel. Titlarna var förvisso betydelsefulla för konsolen, men långt ifrån det bästa som släppts till drömmaskinen med det dystra slutet.

Först ut på skivan är i vilket fall som helst Sonic Adventures, början på vad som skulle bli den blå igelkottens nedåtgående trend på kvalitativa och underhållande spel. Alldeles för stor fokus har lagts på den urusla handlingen och möjligheten att spela som Sonics "vänner" som exempelvis Biggs the Cat och E-102 Gamma, dessutom är spelet fullt av buggar och andra dåliga designbeslut i stil med lättklädda tjejer och polisbilar i ett Sonicspel.

Titeln må ha varit helt okej när den var ny, men har åldrats på ett så fasansfullt sätt att det knappt är spelbart längre. Att utvecklarna dessutom "uppgraderat" grafiken så den blivit smetig och man knappt kan se vart man ska ta vägen gör ju inte saken bättre, och i recensionen av spelet här på Eurogamer fick äventyret inte mer än en trea i betyg.

Kommentarer (2)

Det går inte längre att kommentera. Tack för ditt deltagande!