Nintendogs + Cats

Skymtar jag en dammråtta i närheten?

Ingen har väl missat att Tamagochi slog igenom i Sverige med dunder och brak under mitten av nittiotalet, vilket naturligtvis leder till att andra försöker skapa sina egna kopior. Spelbranschen har under flera år experimenterat med olika slags format av succén, men det var inte förrän Nintendogs släpptes till Nintendo DS som det blev riktigt livat.

Det var för sex år sedan, och under den tiden har vi fått se ett antal olika utgåvor innehållande ett stort gäng olika raser, samtidigt som Sony valde att gå mer åt Tamagochi-hållet med sin hybrid av rymdvarelse och husdjur. Nu när Nintendo släpper ett nytt bärbart format är det åter igen dags att stifta bekantskapen, och den här gången är det inte bara 3D-grafik som erbjuds, utan även katter.

Ja, så pass revolutionerande känns Nintendogs + Cats. Det finns egentligen fler nyheter än så, men de som inte har tillbringat över hundra timmar i gamla spel kommer med största sannolikhet att rycka på axlarna och ifrågasätta detta släpp. Kattälskare kanske kan hitta något glädjande, ja tills de startar upp spelet och får se att hunden är det enda alternativet i början.

Mer om Nintendogs + Cats

Din enda chans att få bli ägare av en digital katt kommer genom att besöka den lokala djurbutiken (som har ett väldigt begränsat sortiment, om jag nu ska jämföra den med verkligheten), men där tar det genast stopp när prislappen visar sig vara brutalt mycket högre än vad du har i kassan. Katten får med andra ord vänta, för din enda chans att få pengar är genom att vinna tre olika typer av tävlingar med din hund.

Jag hittar till slut hunden jag vill ha, och efter att jag har kelat med Lurven (som hon heter) är det dags att börja arbeta mot målet. Det är ju trots allt katten som är intressant för mig.

Eftersom tävlingarna består av lydnad, skönhet och förmågan att fånga en frisbee i luften gäller det att vara mångsidig i ens träning. Jag börjar med att handla lite mat, leksaker, belöningar och rengöringsprodukter.

Med andra ord gör jag precis som kan förväntas genom att borsta pälsen, tvätta henne regelbundet, servera mat och gå ut på en promenad för att låta henne ta hand om sina behov. Just det sistnämnda finner jag extra fascinerande eftersom spelet förbjuder dig att gå på trottoaren. Istället är det vägen som gäller, och där finns det strategiskt utplacerade gräsplättar som Lurven kan kissa eller bajsa på.

Och ja, givetvis får jag plocka upp den lilla bajskorven med hjälp av min styluspenna.

Kommentarer

Det går inte längre att kommentera. Tack för ditt deltagande!