En sak jag tagit med mig från de gånger jag spelat RISK är hur oväsentlig själva spelmekaniken är i förhållande till intrigerna spelarna emellan.
Visst har du användning för strategiskt tänkande, men det är på det diplomatiska planet som spelet avgörs. Hemliga pakter, svek och försmådda känslor, dessa är de verkliga elementen i det strategiska spelet. Om du gillar att sticka kniven i ryggen på dina medspelare (och om du har några vänner kvar efter det senaste RISK-partiet) ska du ta en titt på det kommande spelet A Game of Thrones - Genesis.
Detta är ett realtidsstrategispel baserat på fantasybokserien A Song of Ice and Fire av George R R Martin, och enligt spelets utvecklare Studio Cyanide det lömskaste spelet någon skådat.
I Martins mörka epos om landet Westeros får alver och magi lämna plats åt lönnmördare och intriger. När jag läste dem fick jag starkare associationer till Jag, Claudius än Sagan om Ringen och det känns därför passande att spelet vill utmärka sig gentemot andra realtidsstrategispel genom ett fokus på alliansbyggande och skumraskmetoder.
Spelaren ikläder sig rollen som överhuvud för någon av Westeros åtta nobla familjer, med målet att samla nog med prestigepoäng för bestiga landets tron och utropa sig till regent. Som brukligt i denna genre är militär makt en väg framåt, men I en intervju med RTSGuru poängterar speldesignern Regis Robin hur avgörande händelser oftast äger rum utanför slagfältet.
Även om du bygger en kraftfull armé och tömmer marknaden på legosoldater kan en skicklig motståndare hitta sätt att svälta ut dina soldater eller betala dina hyrsvärd att byta sida.
Robin berättar också passionerat om hur du kan skicka en spion för att infiltrera en fiendes läger och hur spionen kan bli rekryterad av fienden till sändebud, lönnmördare eller till och med härförare. Denna dubbelagent kan sedan rapportera falskt till sin intet ont anande herre som först senare kommer upptäcka att saker inte alls är som han trott.
Det finns också ett antal enheter som inte vanligtvis påträffas i RTS-sammanhang. Eller vad sägs om oäktingar, som måste gömmas för motståndare för att inte ge prestigeförlust; eller döttrar, som kan giftas bort för att skapa varaktiga allianser eller sändas att förföra viktiga motspelarenheter?
För att ytterligare understryka hur spelets fokus skiljer sig från typiska strategispel säger Robin också att det inte kommer förekomma något basbyggande, framforskande av teknologi eller hets kring att bygga stora arméer. Istället är nyckeln till framgång alliansbyggande.
I spelets enspelarkampanj blir spelaren introducerad till Westeros historia. Du kastas ungefär 1000 år tillbaka i tiden och får ta dig fram till den tidsepok där böckerna och tv-serien utspelar sig via ett antal utvalda nyckelhändelser. De som är insatta i Martins skriverier kanske känner igen historiska vändpunkter så som Aegons landstigning i Westeros och Blackfyreupproret.
Kampanjlägets syfte, enligt Robin, är att träna spelaren inför flerspelarläget, där upp till åtta spelare kan kämpa om herravälde över landet. De har diskuterat ett samarbetsläge, men inget finns presenterat om detta i skrivande stund. Detta är kanske ingen större förlust, då jag förutspår att spelets potential kommer snarare av dynamiken i ett parti där lojalitet är något flyktigt och allianser temporära.
Samtidigt undrar jag om just den utsökta fientlighet som gamla hederliga RISK kan framdriva kommer att frodas i ett online-läge? Fast, å andra sidan, i ett spel som går ut på att vara så rutten och lömsk som möjligt vill du kanske hålla dig på behörigt avstånd från förlorarna.
A Game of Thrones - Genesis utvecklas av fransk-kanadensiska Studio Cyanide, som tidigare givit ut till exempel Blood Bowl, och släpps exklusivt för PC i september.
