Eurogamer.se

White Knight Chronicles: Origins

Spelar ingen roll

Som en inbiten fan av japanska rollspel råkar jag då och då ut för spel som för hårt håller sig till de grundpelare som är typiska för genren och det är någonting de flesta spelare är medvetna om. Spelen brukar kunna bete sig på väldigt specifika sätt och verkar ibland till synes gilla att försöka inkorporera så många klyschor som möjligt.

Sen finns det spel som försöker ta genren, vända den på högkant och skapa något nytt, vackert och modigt. Final Fantasy: Dissidia var ett sådant. White Knight Chronicles: Origins är däremot inte det.

Level 5 har vid flytten från PlayStation 3 till PlayStation Portable noga analyserat vad som gjorde de första två White Knight Chronicles-spelen intressanta – en stor, massiv, vackert renderad värld med intressanta karaktärer och en helt okej handling. Sedan har de tagit bort det helt.

Både White Knight Chronicles 1 och White Knight Chronicles 2 nämner vid ett flertal tillfällen att grunden till den rådande konflikten i spelen och de jättelika metallkrigare som nyttjas flitigt i strid är reliker från ett krig som utspelade sig för 10 000 år sedan mellan rikena Yshrenia och Athwan.

Mer om White Knight Chronicles: Origins

När jag läste att det portabla spelet skulle utspela sig under denna tidsperiod hajade jag till och tänkte att det vore kul att vad som hände under denna konflikt. Kanske skulle vi få se vad som hände för att forma världen så som den ser ut nu?

Så blev inte fallet. Istället för att belysa konflikten från ett nära perspektiv får vi se den från rejält avstånd då vi är ganska långt ifrån kriget och i ett helt annat land. Den frihet att gå vart man ville och utforska den rejäla världen som finns är också helt frånvarande.

White Knight Chronicles Origins utspelar sig nämligen på en räls - närmare bestämt en järnvägsräls. Din avatar är del av en motståndsstyrka som befinner sig på ett tåg på en resa genom världen.

Vissa grundläggande spelelement finns fortfarande kvar; du har fortfarande kontroll över en karaktär i en spelartrupp och i normalt rollspelsmanér utrustar du denna med vapen, rustning, föremål och ger dig in i strid för att bekämpa fiender.

Stridssystemet är snarlikt de föregående spelen. Du har ett par genvägsfält längst nere på skärmen där du själv kan lägga kommandon och väljer dessa snabbt och enkelt i strid. Samlande, vapenuppgradering och vapenskapande som man kunde roa sig med länge i de föregående spelen återvänder och är faktiskt lite generösare i denna utgåva.

Men ungefär där slutar också likheterna. Där de förra två spelen utspelade sig i stora, fria världar och enbart i samarbetsläge urartade till att bli uppdragsbaserade mörsarfester så är det detta fenomen som är det centrala i Origins.

Kommentarer

Det går inte längre att kommentera. Tack för ditt deltagande!