Eurogamer.se

Insanely Twisted Shadow Planet

Galet bra i skuggornas rike

Jag kan lika gärna inleda den här recensionen med att berätta att jag är ett stort fan av artisten Michel Gagné, mannen bakom Insanely Twisted Shadow Planet och en handfull tecknade serier och animationer.

Ända sedan jag köpte hans tidiga verk The Great Shadow Migration, The Mystery of He och The Bird, the Spider and the Octopus för över tio år sedan har jag hållit ögonen på hans verk, från tecknade filmer som Osmosis Jones och Järnjätten till hans gästspel i Batman.

Så därför har jag följt hans steg in i spelvärlden med ett stort intresse.

Spelet följer Gagnés kännetecknande stil både rent grafiskt och berättelsemässigt. Handlingen är stramt återberättad utan dialog, utan fokuserar bara på det allra viktigaste. En mörk kraft har angripit världen och korrumperat den med sin ondska, och du måste sätta dig i ditt flygande tefat och rädda planeten.

Och det första som märks är den geniala grafiska stilen. Skuggor blandas med skarpa linjer där siluetterna spelar en enormt stor roll och starka accentfärger suger åt sig all fokus. Organiska och slingrande tentakelmonster växer ut från snåriga väggar på vissa platser i spelet, för att ersättas av raka kanter och breda streck i de mekaniska områdena.

Spelet lyckas förmedla mitt uppdrag med mycket enkla medel. Inledningsvis har jag mitt analysverktyg som jag kan använda till att söka av föremål och visa vilka egenskaper de kan påverkas av. Sedan gäller det att använda rätt verktyg på rätt plats.

Det dröjer inte länge förrän jag får en kanon, som jag kan använda till att avfyra skott i en 360-gradersvinkel med den högra analoga spaken. Sedan kommer gripklon som kan greppa och förflytta mindre föremål, exempelvis stenbumlingar.

Sedan avlöser de nya prylarna varandra, och fyra timmar in i spelet har jag samlat på mig alla utom en. Föremålen kan tilldelas en av de fyra bokstavsknapparna på höger sida av kontrollen, och det behövs sällan mer än vad du behöver tilldela. Värmestrålen är till exempel mest användbar i isbanan, medan dragstrålen passar i ett annat område.

Själva strukturen påminner om så kallade Metroidvania-spel, alltså att du får resa fram och tillbaka genom världen och använda dina nyvunna förmågor till att låsa upp olika platser och på så sätt uppgradera ditt skepp och få extrainnehåll. Till en början kändes det förvirrande med den stora kartan och den i princip totala bristen på instruktioner, men allt eftersom jag spelade började spelets nyanser ge sig till känna.

Kommentarer (2)

Det går inte längre att kommentera. Tack för ditt deltagande!