Veckans Retrokanon: Street Gangs

Veckans Retrokanon är en återkommande torsdagsföljetong här på Eurogamer, då vi presenterar ett spel vi kanske misstänker att du glömt men som på sin tid var riktigt bra. Veckans Retrokalkon är ett spel inom samma genre, fast denna titel får mer än gärna glömmas bort i all evighet.

Tanken är att spelen ska hänga ihop någorlunda rent genremässigt och presentera det bästa och det sämsta från en tid som flytt. Spelen vi kollar på kommer företrädesvis från C64, A500, Atari, NES, SNES, Saturn, Dreamcast, SEGA Master System och SEGA Mega Drive och ska ha rätt många år på nacken. Call of Duty: Modern Warfare duger alltså inte.

Veckans Retrokanon: Street Gangs (NES, 1989)

Vem älskar inte att springa gata upp och gata ner och klå fulingar tills de är gula och blå i jakten på sin kvinna? I tv-spel då, alltså.

Double Dragon från 1988 är den kanske mest kända beat'em up-serien som dök upp på NES och som var ett arkadspel från början. Utvecklaren Technos Japan är dock även kända för sin Kunio-kun eller Nekketu-serie som likt Double Dragon startade i arkadhallarna. Skillnaden är att serien gjorde avtryck i fler genrer än beat'em up och att den blev mer långlivad och populär (åtminstone i Japan) än Double Dragon.

Ät sko, din högstadiemarodör!

Downtown Nekketsu Monogatari - eller River City Ransom i USA eller Street Gangs i Europa - är det tredje spelet i Nekketsu-serien och tar dig ut på gatorna för att klå upp rivaliserande gäng. Spelet präglas av RPG-inslag i det att du får möjlighet att köpa uppgraderingar och nya tekniker för att lättare plöja fram genom fienderna. Faktum är att Scott Pilgrim vs The World tagit Street Gangs koncept rätt av långt senare och hyllar det i sitt spel.

Det är svårt att säga vad som gör Street Gangs så populärt; det är relativt generiskt och repetitivt med en medioker grafik.

Somliga hatar det medan andra fullkomligt älskar det. Många nämner humorn som den största anledningen och det är också det jag håller fast vid - Street Gangs innehåller en bisarr kombination av mörk västerländsk humor och knasig japansk slapstick.

Många i Sverige har tyvärr missat Street Gangs helt då det aldrig såldes, utan istället endast hyrdes ut via Yapon som höll i rättigheterna. Nintendo World Cup blev det enda västanpassade Nekketsu-spelet som nådde oss i Norden, det var 1990.

Veckans Retrokalkon: Dynamite Düx (A500, 1989)

Segas AM2-team har pumpat ur sig mängder med arkadklassiker genom tiderna.

En mindre känd sådan är Dynamite Düx som byggde på samma arkadhårdvara som Altered Beast och Golden Axe. Spelet blev ingen jättesuccé men fick ändå tillräckligt med utrymme för att hemdatorversioner skulle tillverkas. Ankorna Bin och Pin intog hemmen och gav sig ut på jakt efter sin kidnappade matte, Lucy.

Stilstudie på dynamitankorna. Eller ska vi kalla dem änkor?

Amiga 500 var en av de maskiner som fick en egen version. I stället för att - som de flesta arkadportar till A500 - bli riktigt bra lyckades man den här gången istället förstöra spelet helt. I arkadversionen användes bara två knappar, en för hopp och en för attack, medan Amigans joystick som bekant bara hade en knapp. Detta blev ofta ett gissel och titt som tätt och rimmade riktigt illa just för Bin och Pins rörelser (Ingen knapp för att ducka? /red.anm.).

Den tecknade stil arkadspelet hade gick inte riktigt heller att föra över till Amiga 500. Design och färger var i princip desamma men det var så fruktansvärt segt och långsamt att spela att frustrationssvetten formligen pärlade sig i pannan.