Uncharted 3: Drakes Deception släpps den 2 november 2011 till PlayStation 3. Vår recension läser du här på Eurogamer.se den 24 oktober 2011! Missa inte!
För några år sen studerade jag i Umeå. Jag skulle åka hem till föräldrahemmet på landsbygden över helgen men jag var väldigt sen till tåget. När jag kom till perrongen var tåget redan på väg. Jag sprang allt vad jag kunde, slet upp den bakersta dörren och kastade först in mitt bagage och sen mig själv precis innan perrongens slut. Sedan låg jag på tågets golv och flåsade i en kvart och tänkte på vilken actionhjälte jag var.
Det är sällan jag känner på det viset, du vet den där känslan man får när man ger järnet och precis klarar sig. Det kanske bara har hänt vid två andra tillfällen. Det första av de tillfällena var när jag spelade Uncharted: Drakes Fortune och det andra var när jag spelade Uncharted 2: Among Thieves.
Nu är det tredje spelet snart här, Uncharted 3: Drakes Deception. Med anledning av detta sitter jag i Oslos Stadsmuseum och lyssnar på Erling Kagge, en inhyrd norsk äventyrare som talar om när han åkte skidor till nord- och sydpolen, besteg Mount Everest och korsade New York genom kloaksystemet. Han är en mycket bra talare och en fantastiskt spännande människa, men jag kommer inte ifrån tanken att jag snart ska få träffa min gamle vän Drake igen i rummet bredvid.
Vi lär oss tidigt på journalistprogrammet att vi inte ska intervjua familjemedlemmar eller människor vi känner. Det känns nästan som att jag bryter den regeln när jag till slut sjunker ner i sackosäcken med PlayStation-dosan i handen och den välbekanta temamusiken spelas upp från storbildsteven framför mig.
I demoversionens första bana befinner sig Drake och Sully i en gammal nedgången herrgård, och några minuters klättrande senare står jag omringad av fiender i ett brinnande inferno. Golvet rasar, trapporna rasar, stegen rasar och taket rasar. Så gott som allting som kan rasa gör det.
Ökensekvens i Uncharted 3
Naughty Dog gör mig inte besviken ur en actionaspekt, för det är inte en död sekund i de två demobanorna. Den övertända herrgården ser fantastisk ut och bevisar att hårdvaran i Sonys snart fem år gamla konsol fortfarande håller hur bra som helst bara rätt utvecklare håller i spakarna.
Det mesta känns igen sen tidigare Uncharted-spel. Men precis som när tvåan kom känns det som att någonting är lite annorlunda, som när jag slåss mot en fiende böjer jag mig fram och sliter ut sprinten ur en granat i hans bälte och sedan rullar snabbt mot skydd.
Det är bara en av många nya avslutningsrörelser som Naughty Dog lagt in i det helt omgjorda fightingsystemet. Drake kan nu också slåss mot flera motståndare samtidigt på ett mycket smidigare sätt än tidigare.
När jag till slut med nöd och näppe tagit mig ut ur herrgården är det dags för demoversionens andra bana. Drake befinner sig på en flygplats och han måste ha försökt ta med sig vätska genom säkerhetskontrollen eller någonting liknande, för alla är arga och skjuter på honom.
