Recension: NBA 2K12

Världens bästa basketsimulator

Gudarna ska veta att jag inte är något fan av sporten basket, och sannerligen inte av de spel som genom åren producerats - såvida inte ordet Jam ingick i titeln. Så det var med en rynka på näsan jag satte mig ner med den senaste instansen av 2K Sports NBA-serie, NBA 2K12.

Precis som de flesta andra sportspelutvecklare har 2K Sports haft den störste rivalen EA Sports flåsandes i nacken, men faktum är att sedan EA:s senaste baskettitel blev inställd kan 2K Sports stoltsera med marknadens senaste, och enda, basketspel för dagens konsoler.

Och med tanke på resultatet lär det dröja ett tag tills 2K Sports känner det där flåset i nacken igen.

Det första som slår mig är hur extremt välpaketerat allting är. Allt har ett litet skimmer av perfektion över sig. Med undantaget för menysystemet som kändes något klumpigt, men det har troligtvis med att göra att man lagt krutet på presentationen av lag och individuella spelare.

NBA 2K12 strävar nämligen inte efter att låta dig spela ett basketspel, det vill att du ska vara med i en riktig match. De vill att du ska känna publiktrycket, höra gnisslet av skor i den blänkande planen och känna hur svetten stänker på publiken i första raden efter att en hård foul delats ut.

2K Sports har vid varje chans försökt kopiera en tv-sänd match med allt från inledande matchpresentationer, tung hiphop, spelarintervjuer samt kommentatorer som haussar stämningen inför uppkastet och rabblar statistik. Resultatet är skrämmande klockrent. Och det gör inget att kamerablur används vid alla tillfällen som du aktivt inte spelar. Det görs snyggt, proffsigt och vältajmat.

Det var med stor nyfikenhet jag satte mig ned med My Player-läget som motsvarar "be a pro" i EA:s hockeyserie. Tanken på en 82 matcher lång säsong med samma stil och presentation som snabbmatcherna var kittlande - och mycket riktigt; My Player levererar på alla fronter!

Kommentarer

Det går inte längre att kommentera. Tack för ditt deltagande!