Eurogamer.se

Recension: Joe Danger: Special Edition

Ett kärleksbrev till forna tiders enklare spel

Något magiskt händer ibland när ett litet team av utbrända programmerare från större studior lämnar storindustrin för att starta mindre, mer kreativa studios. Vi såg det bland annat med Braid och Limbo (8/10), men även det nyligen släppta Joe Danger. Sovrumsindustrin som var så levande på 80- och 90-talet kommer till liv igen, vilda chansningar tas och spelen får stå på sina egna ben och utan alldeles för starkt kommersiellt tryck.

Brittiska spelskaparna Hello Games! släppte häromåret arkadpusselracingspelet Joe Danger till PlayStation 3 (9/10), och nu har tiden kommit för en utgåva till Xbox 360 via Xbox Live.

I grund och botten ett enkelt koncept - kör motorcykel i ett sidoscrollande spel där du behöver navigera dig uppför plattformar, hoppa, göra trick och ta dig igenom allt mer galna banor i jakten på stjärnor, bokstäver eller hög poäng. Känns det igen? Det är en ganska smal genre men Excite Bike och Trials HD är kanske de närmaste jämförelserna.

Den numera förlegade stuntmannen Joes mål varierar lite från bana till bana, vilket ger en skön variation. Utmaningarna går att ta sig an i nästan vilken ordning som helst, något som klart underlättar och minimerar mängden frustration som kan uppstå när Joe bokstavligt träffar en vägg för många gånger.

Är det ett racingspel eller ett plattformsspel? Det står lite med en fot i vart läger eftersom Joe är en fena på att hoppa med sin motorcykel och de nivåer som finns verkar vara som konstruerade för att lika mycket tid ska spenderas i luften som på marken, och vad finns det att göra i luften annat än att göra tricks? Inte särskilt mycket, men det är även en del av charmen - enkelheten och lättillgängligheten gör sitt för att lura in en i dess våld, och "jag måste bara"-symptomen börjar dyka upp. Bara en bana till. Bara lite bättre poäng på den här utmaningen.

Joe Danger: Special Edition-trailer

Naturligtvis har det lagts till lite extramaterial i denna specialutgåva - och utöver det fulla kampanjläget från PlayStation 3-versionen har det tillkommit en hel del godis, däribland ytterligare en helgalen kampanj - laboratoriet, där Hello Games! verkar ha samlat sina mest infernaliska, sadistiska och skruvade idéer.

Där den huvudsakliga kampanjen är relativt enkel, charmerande och färgglad är laboratoriet en direkt kontrast, med sin betydligt mer abstrakta och avskalade grafik. Svårighetsgraden här är surrealistiskt uppskruvad och kräver en nästintill vansinnig precision för att banorna skall vara navigerbara.

På ett par banor har det dessutom lagts till proffsmedaljer som kräver att banans alla utmaningar avklaras i ett svep. Allt i allt är det drygt dubbelt så många nivåer som i förlagan. Som lite extra strössel har det även lagts till lite kläder till ens Xbox Live-avatar.

Om vi fortfarande varit kvar på det glada 80- eller 90-talet hade detta spel garanterat varit producerat av Nintendo eller Rare. Ja, det är såpass renodlat och kirurgiskt orkestrerat. Det är ett kärleksbrev till det hantverk och den innovation som verkar ha gått dessa företag åtminstone delvis förlorat. Spelmekaniken är det absolut viktigaste men det maskeras med avväpnande charmerande grafik.

Ett riktigt bra spel blir betydligt bättre i och med introduktionen av lite fler banor, lite högre svårighetsgrad och mer att göra, helt enkelt. Frenetiskt poängsamlande mot kamrater (och sig själv), lekfullt samarbete framför teven och en banredigerare bör räcka långt för att förlänga spelets livstid väsentligt.

Snudd på perfektion i en liten ask, om spelet nu hade fått ett fysiskt släpp.

9 / 10

Joe Danger: Special Edition finns ute nu till Xbox 360 via Xbox Live Arcade.

Läs vår betygspolicy Recension: Joe Danger: Special Edition Fredrik Johansson Ett kärleksbrev till forna tiders enklare spel 2011-12-15T18:25:00+01:00 9 10

Kommentarer

Det går inte längre att kommentera. Tack för ditt deltagande!