Eurogamers Retroguide - Teknik för fingerfärdiga

Knepen vi utsatte handkontroll och joystick för

TV-spelsgenerationen är nu inne på - och snart igenom - sin sjunde vända. De flesta av oss har sannolikt levt igenom majoriteten av dessa generationer med allt från Atari 2600 till PlayStation 3.

Sannolikt finns det minst en i redaktionen som fingrat på en och annan Pong-maskin och Magnavox Odyssey också.

Även om tekniken har finslipats genom åren så har alla dessa maskiner något gemensamt. De har haft någon form av kontrollinput och de har haft en användare som slitit sitt numera gråa hår i sina försök för att lyckas bemästra både kontrollerna och spelen.

1

TAC-2 från Suncom.

Ofta minns vi dem alla, både de bra och de dåliga. För vem har glömt Suncoms lilla TAC-2 till Commodores och Ataris maskiner, Nintendos grå lilla dosa, eller Mega Drives bumerangform? För att inte tala om de mer konstiga kontrollerna som den massiva klumpen till Atari Jaguar; den fick till och med den ursprungliga Xbox-kontrollen att se närmast dvärgaktig ut.

Men nu är det egentligen inte kontrollerna det ska handlar om. Det handlar istället om dig och din jakt på det perfekta resultatet. Jakten på topplistans förstaplats eller jakten på det där spelslutet du så gärna vill se och längtat efter.

Genom åren har spelare världen över arbetat fram ett antal tekniker som både har sina för- och nackdelar. Vi listar några av dem, men vilka utöver dessa har du använt? Du kanske har kommit på några egna knep?

Hyperdarren - NES Track & Field II

De flesta gamla sportspel var inte direkt komplicerade. Idag har vi möjlighet att styra våra karaktärer in i minsta detalj, men annat var det för 25 år sedan då allt handlade om snabbheten i tummarna.

2

Track & Field II till NES.

Detta var dock för det mesta otillräckligt om du verkligen ville slå datormotståndaren. I grenar som löpning och simning gällde det att hamra på knappen för glatta livet om du ville få upp hastigheten.

Men en tumme på knappen kunde aldrig slå hyperdarren. Tekniken gick ut på att spänna kropp och valfri arm för glatta livet för att på så sätt "darra" (oftast pekfingret) på knapparna. Resultatet blev minst en fördubblad frekvens, utsliten kropp, trasiga kontrollknappar och guld i butterfly.

För exempel på hur det kan se när du utövar hyperdarren, klicka här.

Kommentarer (10) Latest comment 5 månader sedan

Det går inte längre att kommentera. Tack för ditt deltagande!

  • Alestes #1 5 månader sedan

    Heh, hyperdarren. Kallade den aldrig så, men mina vänner och jag använde den rätt mycket till diverse Nintendo 8-bitspel, speciellt min kusin var något av en mästare.

    Använde oss dock inte av en down-under shake, utan en vanlig rättvänd shake. Detta gick speciellt bra med en av mina Wico Command Control joysticks som var lite lös, medan alla andra Wico Command Control joysticks jag stött på var styvare och gav inte lika bra resultat med en skakning.

    Wico Command Control var oerhört populär då, både till C64 och Amigan, vore rätt trevligt om man kunde fortfarande köpa dom, fast med USB då. Av dom 11 ungarna i grannskapet som hade C64/Amiga så var det bara två som hade en TAC-2 istället för Wico Command Control.
  • rmjo #2 5 månader sedan

    Hehe, hade faktiskt Wico Command Control i åtanke när jag skrev om down-under shake. :) Hade en Tac-2 först men upptäckte sen att det var klart enklare att skruva bollarna i Sensible Soccer med Wicon.
  • feki #3 5 månader sedan

    @Alestes Lustigt. I min dåtida umgängeskrets var TAC-2 (eller Slik Stik) snarare regel än undantag. Någon hade en avvikande Command Control eller mer flightstick-liknande joystick. En av mina favoriter var nog Wicos ergostick. Bekväm som tusan. Usel till vissa spel dock.
  • bezt #4 5 månader sedan

    Istället för hyperdarren använde vi en böjd tesked för att mangla över knapparna på NES-kontrollen. Ett under att dosorna höll.
  • gabeish_ #5 5 månader sedan

    Jag hade en kompis som körde en överlägsen variant av hyperdarren på Track & Field och brukade ta hem det mesta med den. Den gick ut på att man drog tröjärmen över ena handen och knöt den, sedan höll man NES-kontrollen upp och ner och gned/darrade knapparna över lämplig knoge. Det blev så varmt att knapparna kunde deformeras lite och därefter ofta fastnade eller var tröga.
    Ändrad av gabeish_ den 30/12/11 @ 20:09
  • Darkbourne #6 5 månader sedan

    Ah... Handflatsboogien förstörde många av mina N64-dosor. Dessutom fick man ett par rejäla blåsor på händerna. Huvaligen.
  • Quint #7 5 månader sedan

    Precis som Alestes körde jag med en "rättvänd" shake, hade en riktigt dålig quickjoy-sticka som det fungerade väldigt väl med.

    Lite närmare i tiden, när vi spade Track & Field på Playstation, så gjorde jag så att jag hade ena tummen på kryss-knappen & andra tummen på ring, sedan rörde jag bara högerhanden upp & ned i små, snabba rörelser vilket resulterad i att hela kontrollen "skakade" och trycktes växelvis upp mot vardera tumme, istället för att jag behövde trycka ned knapparna. Gav väldigt hög hastighet, men även stor risk för att kontrollen flög ur händerna när man spelade =)
  • Underhill #8 5 månader sedan

    Att folk har olika erfarenheter av TAC-2 kan helt enkelt bero på att den släpptes i olika omgångar med olika kvalitet. De tidiga stickorna var i stort sett oförstörbara, det gällde bara att hålla efter oxideringen på metallplattorna i knapparna. Senare blev de Asientillverkade (tror de gjordes helt och hållet i USA i början) och fick plaststång istället för metall, sen gick det utför.
  • simpaon #9 5 månader sedan

    Efter att jag fick en NES Advantage fanns det inte så mycket utmaningar kvar i Track and Field. Turboknappen ftw!
  • rmjo #10 5 månader sedan

    @simpaon NES Advantage var ju annars överlägsen att köra hyperdarren på. :)