Eurogamer undersöker den eviga våldsdebatten

Därför angrips tv-spel, hårdrock och videofilm

TV- och datorspel har inte haft en enkel uppväxt.

I synnerhet har det senaste året varit särskilt hårt mot mediet, då det hamnat i skottlinjen ett antal gånger. Debatten rasade i USA inför högsta domstolens ställningstagande om huruvida spel skulle vara grundlagsskyddade eller inte, då Kalifornien försökt få igenom en lag som skulle ha inneburit att våldsamma datorspel inte får säljas till minderåriga och att brott mot detta skulle leda till vite.

1

Artiklar som denna har figurerat ofta i dagspressen och på nätet.

Det slutade med att högsta domstolen ansåg att lagförslaget bröt mot konstitutionen och att de studier som sade peka på en koppling mellan våldsamma spel och våldsutveckling hos barn inte bedömdes vara relevanta i sammanhanget eller helt enkelt inte kunde påvisa den klara kopplingen.

Även här i Sverige har debatten gått varm på löpsedlar, ledarsidor och på nätet. Tyvärr bemöter vi som spelare oftast kritiken med 'Äh, ni fattar inte', 'Det är bara en generationsklyfta' eller direkt otrevliga ord riktade mot journalisterna eller forskarna.

Det är kanske inte de mest konstruktiva reaktionerna på kritik, men välförståeliga då spel fått utstå samma starka kritik sedan mitten av 80-talet. Det finns således inga direkta tecken på att den kommer att "dö ut" snart och vår tystnad eller stundtals aggressiva svar ger snarare bara mer ammunition till motparterna - att vi är en märklig samling individer som vid minsta lilla kritik drar åt oss skalet och vänder taggarna utåt.

Då debatten dessutom överlag handlar om huruvida våldsamma spel gör spelare, i synnerhet barn, våldsamma är det en ganska olustig signal att sända.

Jag kontaktade en av Sveriges främsta experter på moralpanik, rockjournalisten Anders Tengner. Han var ansvarig utgivare och skribent för musiktidningarna Okej och Rocker på 80-talet och fick stå som måltavla för en hel del moralpanisk kritik på sin tid.

Hans första reflektion kring dagens debatt om tv-spelsvåld var att ordvalen, tankegångarna och det manipulativa sättet att föra debatter påminner mycket om debattläget då.

"Jag spelar ju inte spel, det senaste jag spelade var kanske Pacman i någon smutsig arkadhall. Men jag såg lite av debatten på Nyhetsmorgon, och min första tanke var fan - inte nu igen."

2

Anders Tengner år 2010. Foto: Frankie Fouganthin

Fenomenet verkar alltså återkomma med jämna intervall - varje gång en ny ungdomskultur blir stor, populär och oförståelig för den äldre och pekfingervisande generationen måste det debatteras eller försöka begränsas med hjälp av lagar och regler, resonerar Anders. Enligt honom är det dessutom helt fel väg att gå.

"Förbud gör bara att saker blir ännu mer lockande. Vilken 11-åring blir inte mer intresserad av något bara för att det är förbjudet?"

Vi kanske ska ta och gräva ner oss lite i varför vårt favoritmedium angrips och vad bakgrunden för forskningen är? Häng med så ska jag försöka bena ut vad det är som har hänt.

Kommentarer (12)

Det går inte längre att kommentera. Tack för ditt deltagande!