Spelet som kanske mest koms ihåg för den surrealistiska japan-pop-jazz-fusionen, den knäppa humorn och den charmigaste av charmiga huvudkaraktärer kommer tillbaks. Prinsen av universum skall ännu en gång ordna upp i världen genom rulla en boll över skrot och samla ihop saker.
Katamari Damacy som släpptes till PlayStation 2 under 2004 var ett av de märkligaste spelen det året, och spelskaparen Keita Takahashi är i sig minst lika märklig. En småknepig drömmare som klottrade fram spelkonceptet på servetter medan han fortfarande gick en spelutbildning i Namcos regi. Ett väldigt litet team på tio personer förfinade konceptet. Takahashis grundpelare för spelet var att det skulle vara enkelt att spela och innovativt, erbjuda nöje och humor. På alla dessa punkter får jag medge att det var en succé.
En uppföljare (We Love Katamari) släpptes året efter, men därefter hade Takahashi tröttnat lite på uppföljarhetsandet och efter att ha producerat det ännu märkligare spelet Noby Noby Boy - om en allätande, pruttande maskpojke - lämnade han Namco för att designa lekplatser.
Katamari-serien har däremot inte legat vilande - det drevs snarare i graven av för många uppföljare (till bland annat PlayStation Portable och Xbox 360) som mest urvattnade konceptet eller trampade vatten. Med viss skepticism fick jag så reda på att ett nytt Katamari-spel skulle släppas i samband med att PlayStation Vita når marknaden - detta då med titeln Touch my Katamari.
Trailer: Katamari Damacy till PS Vita
I grund och botten är upplägget detsamma - prinsen av universum rullar upp skrot med en boll, och ju mer skrot som samlas på bollen desto större blir den och kan därmed den fånga upp än större saker. I de tidigare spelen var det alltid en väldigt speciell känsla när bollen växt sig så stor att man gått från att kunna rulla upp gem och häftstift till att plötsligt kunna rulla upp bilar och sedan höghus (eller länder och kontinenter!).
Touch My Katamari ser minst lika charmerande ut som tidigare spel i serien och musiken verkar följa samma galna popjazziga stil med nonsenstexter. Handlingen presenteras i knasiga animerade mellansekvenser, och det verkar som kungen av kosmos är lite deprimerad över att han inte anses vara cool längre. Är målet kanske att stärka hans självkänsla?
Lite nyheter har introducerats i spelväg - primärt möjligheten att med pekskärmen kunna påverka Katamarins form - antingen genom att dra ut den till en horisontal rulle, eller till ett vertikal, balanserande hjul. Dessa former gör det möjligt att samla upp skrot lite enklare eller komma åt annars knepiga områden i världen. Frågan är om dessa moment är tillräckliga för att spelet skall kännas fräscht igen, eller bara mer av detsamma.
Vad som är viktigare är att Katamari-serien äntligen kommer i portabel form till en enhet som har två spakar. Vi tackar och tar emot möjligheten att äntligen kunna styra bollrullandet ordentligt när spelet släpps här i Sverige i slutet av februari. För de som känner sig äventyrliga kommer det även vara möjligt att helt styra spelet med pekskärmen - antagligen lite på samma sätt som I Love Katamari kontrolleras på iPhone och iPad.
Det kommer även bli spännande att se hurdan knasig handling det har kokats ihop, för inte kan väl kungen av kosmos ha varit onykter och slagit sönder alla stjärnor i stjärnhimlen igen?
