Förhandstest: Command and Conquer: Tiberium Alliances

Electronic Arts har under de senaste åren genomfört en satsning på gratisspelande genom sitt Play4Free-varumärke, där vi bland annat fått se kända serier som Need for Speed och Battlefield ta steget till denna mindre traditionella spelmarknad. Den senaste spelserien att ta detta steg är Command & Conquer: Tiberium Alliances som för tillfället befinner sig i en stängd betafas, men spelets producent Martin Lohlein befann sig nyligen på EASY-studions kontor i Stockholm för att visa upp spelet och svara på frågor.

Det första vi behöver veta om C&C:TA är att titeln spelas helt igenom en vanlig webbläsare - det finns inget behov av att ladda ner en speciell klient eller något annat. Tanken är att det skall gå att ha tillgång till spelet var som helst så länge du har en internetuppkoppling, vilket också inkluderar spel via mobiltelefoner, surfplattor och andra enheter.

Mycket är bekant för de som spelat tidigare spel i serien eller liknande spel, inte minst det faktum att jag som spelare börjar med att bygga min bas. Martin Lohlein pratar mycket om de olika nivåerna av strategi som Tiberium Alliances innehåller, och det börjar redan med detaljhanteringen av basen där olika byggnaders placering på kartan och i förhållande till varandra påverkar dess effektivitet, vilket skapar ett litet minipussel för att optimera ekonomin.

Alltför fäst vid min bas upplägg skall jag dock kanske inte bli, då jag säkerligen kommer vilja flytta på den många gånger under spelets gång. I C&C:TA är det nämligen av yppersta vikt att röra sig över kartan, både som enskild spelare och tillsammans med eventuella allianser. När en ny planet - eller server som är vad det handlar om - startar befinner sig nämligen samtliga spelare i en cirkel längs kartans kant. Dessa kartor är enorma och kan rymma upp till 50 000 spelare, men det kan ändå bli trångt om plats. Resurserna, i detta fallet främst Tiberium, är nämligen begränsade och blir också större längre in mot mitten på kartan, vilket gör att samtliga spelare har som mål att röra sig ditåt.

Ofrånkomligen leder detta till stridigheter, både med andra mänskliga spelare och de datormotståndare som också befolkar kartan. Detta gör det viktigt att du tillsammans med sin allians planerar rörelser och taktiskt funderar igenom framtida handlingar, ett av strategilagren som Martin Lohlein pratar om.

Men då har jag faktiskt redan hoppat över ett annat av dessa, nämligen själva stridandet. Det finns i C&C:TA ingen direkt kontroll över enheterna som strider, istället sätter jag som spelare upp anfalls- och försvarsvågor i förväg. Den armé jag (förhoppningsvis) har byggt upp använder jag dels till att försvara min bas, och dels till att anfalla andra baser. Jag frågar Martin om vi skulle kunna se det som ett tower defense-upplägg och han utvecklar:

"Ja det skulle man faktiskt kunna göra, just eftersom man bestämmer enheter och anfallsvågor i förväg utan att kunna påverka under själva striden. När det gäller enheterna är det ett traditionellt så kallat sten-sax-påse-upplägg, där vissa enheter är effektiva mot specifika andra och så vidare, så där lär nog många känna igen sig."