Recension: Birds of Steel

En rejäl kraschlandning

Birds of Steel var ett spel som helt flugit under min radar innan släppet. Jag hade inte alls hört något om det när det fysiska exemplaret föll ner i brevlådan. Men, som den amatörmässige historienörd som jag är, blir jag nyfiken på ett flygspel som utspelas under andra världskriget. Inte för att det inte funnits några sådana förr, utan snarare för att jag bara vill ha mer.

Det tog dock inte många minuter för mig att inse att Birds of Steel är en lika stor katastrof som anfallet på Pearl Harbor, som ironiskt nog även är spelets första uppdrag. Men vi tar det från början.

När jag startade upp spelet, som publiceras av Konami och har utvecklats av Gaijin Entertainment, möts jag av en meny, som i så många andra spel. Redan här började jag ana ugglor i mossen då jag knappt såg vilket alternativ jag hade markerat. Detta är en sådan sak som jag tar för givet när jag startar ett spel; att det ska finnas någon form av markör eller liknande som visar vilket alternativ i menyn jag just nu befinner mig på. I Birds of Steel är det markerade alternativet bara marginellt mer upplyst än de andra, vilket gör det i princip omöjligt att se vart jag befinner mig.

Ett litet fel kanske, men ändå ett tecken på att något inte står rätt till. Om en utvecklare har svårt att få menyerna att synas tydligt, hur ska de då kunna utveckla ett helt spel?

"Jag får då nytt hopp om att spelet kanske inte ska vara så dåligt som det först verkade. Men tyvärr slutar inte problemen där."

Inte speciellt väl, visar det sig när jag startar spelets träningsnivå, en så kallad tutorial. Birds of Steel kallar sig själv för "flygsimulator" - det försöker alltså inte vara Ace Combat eller H.A.W.X. Därför finns det ett par olika kontrollalternativ, och jag väljer det som heter "realistiskt", vilket jag antar motsvarar "normal" eftersom det är det mittersta alternativet.

När jag då drar igång med själva spelandet tar det inte många sekunder efter att den oerhört stereotypt amerikanska instruktörsrösten slutat prata innan jag finner mig själv i en oändlig spinn som inte går att häva och jag kraschar i havet. Jag måste ha gjort något fel, tänker jag och försöker igen. Samma sak händer så fort jag försöker svänga planet i en något snävare vinkel och jag åker i vattnet igen. Och igen. Och igen. Och igen!

Jag är inte dum, jag förstår att det inte är någon barnlek att kontrollera jaktplan från 40-talet, men att ett spel ska vara så otroligt oförlåtande att spelaren inte ens ska kunna utföra enkla manövrar utan att bli bestraffad för vissa misstag tyder inte på realism utan snarare på bristfällig design. Istället avslutar jag träningsläget och ställer om kontrollerna till det lättare alternativet "simplifierat".

Då går det genast bättre och jag kan faktiskt svänga med planet och utföra de flesta manövrar utan att hamna i en brinnande hög av krossade flygplansdelar. Jag får då nytt hopp om att spelet kanske inte ska vara så dåligt som det först verkade. Men tyvärr slutar inte problemen där.

Kommentarer (12)

Det går inte längre att kommentera. Tack för ditt deltagande!