Eurogamer.se

Recension: Legend of Grimrock

Eurogamer Sverige recenserar Legend of Grimrock, som är utvecklat av Almost Human Games för PC

Mot alla odds har vi överlevt de dödliga varelserna och livsfarliga fällor på vår färd allt längre ner i vårt fängelse. Bakom den olåsta dörren hör vi att något stort och troligtvis inte allt för vänligt sinnat vankar fram och tillbaka. Som de erfarna äventyrare vi är gör vi det som alltid görs när vi ställs inför något som med lätthet kan krossa våra skallar - optimera utrustningen, förbereder besvärjelser, tillverkar några helande brygder och slår sedan läger för att sova ett tag så att vi är utvilade inför den kommande striden.

Vi har sett ett rejält uppsving för nyversioner av retro- och indiespel med klar retrokänsla under de senaste åren. Dock har det varit plattforms- eller äventyrsspel som har fått en ny fasad och andra genrer har fått stryka på foten. Något vi inte har sett på ett tag är den hederliga "grottkryparen" som vi lärde oss att älska under 80- och 90-talet med klassiker som Dungeon Master, Eye of the Beholder, Black Crypt och Ultima Underworld. Men misströsta inte, nu har vi fått Legend of Grimrock.

"Men valet av karaktärer är i sig inte speciellt viktigt, utan reflekterar egentligen bara din spelstil än något annat."

Legend of Grimrock marknadsförs som ett actionrollspel från den gamla skolan och beskrivningen kan nog inte stämma bättre. Fyra brokiga äventyrare har dömts till döden och skickas till Mount Grimrock, ett fängelse som ingen kommit levande ifrån. Turligt nog för våra hjältar är Grimrock inte riktigt vad det ser ut som och snart börjar de arbeta sig ned genom berget för att leta upp det okända långt ned i dess innandöme där de förhoppningsvis kan finna deras väg ut.

Lanseringstrailer från Legend Of Grimrock till PC

Du börjar med att skapa dina fyra hjältar från grunden, och från första början märks det att spelet har en rejäl känsla av tidigt 90-tal. Du kommer inte mötas av massiva val av raser, utan du får nöja dig med en handfull klassiska fantasyyrken och raser. Det finns heller inte ett extravagant antal färdigheter, utan varje roll har några få standardförmågor och det är uppenbart att det gäller att fokusera på två eller tre av dessa under spelets gång för att få ut det mesta av respektive arketyp.

Men valet av karaktärer är i sig inte speciellt viktigt, utan reflekterar egentligen bara din spelstil än något annat. Huvudpersonen i detta spel är med all rätt Mount Grimrock med dess invånare, kluriga pussel och farliga fällor. Snabbt byggs stämningen upp med rätt enkla medel.

Vi har en mörk outforskad och farlig plats. Avsaknaden av musik gör att ljud, ljus och oförutsedda händelser blir något du faktiskt reagerar på och inte bara viftar bort. Dina facklor fladdrar oroväckande och håller inte i evighet, vilket faktiskt ger en känsla av att du inte bara kan sitta och trycka i ett hörn, utan måste komma vidare. För trots att du kan se rätt bra i mörkret finns det en basal trygghetskänsla av att befinna sig i ljuset; ett obefintligt skydd mot farorna som finns i mörkret, och tro mig när jag säger att de är många. Du kommer att dö.

Kommentarer (5)

Det går inte längre att kommentera. Tack för ditt deltagande!