Eurogamer.se

Recension Iron Front: Liberation 1944

Eurogamer Sverige recenserar PC-spelet Iron Front: Liberation 1944, gjort av X1 Software.

När man tänker på förstapersonsskjutare i 2:a världskrigsmiljö går tankarna oftast tillbaka till de ursprungliga Call of Duty- och Medal of Honor-spelen. Dessa spel hade underhållning som drivkraft medan realismen fick sitta i baksätet, vilket fungerade alldeles utmärkt. Med Iron Front: Liberation 1944 försöker dock utvecklarna X1 Software att visa att man minsann kan göra en militärsimulator som är baserad i samma tidsera, men lyckas de att göra soldatens vardag till något som även är underhållande?

Precis som speltiteln skvallrar om utspelar sig verket under 1944, närmare bestämt på sommaren av det året. Tyskarnas framgång på östfronten har vänt kraftigt och den ryska björnen har fäst blicken mot Berlin. På vägen dit befriar de sovjetiska styrkorna ockuperade områden och får med sig mer och mer manskap som vill vara med och kämpa mot fascismen som styrt dem fram tills nu. Detta upplägg gjorde mig väldigt intresserad av spelet, och eftersom det hade flugit under min radar var nyfikenheten stor. Tänk om jag hade hittat en gömd guldklimp som fallit i skymundan bakom större titlar som släpps nu i månaden.

"Min karaktär var uppenbarligen inte heller lämpad för soldatlivet, då jag vid ett tillfälle dog genom att fastna på ett hinder i hinderbanan som jag skulle ta mig igenom."

När jag startade upp spelet blev jag positivt överraskad när jag såg att jag faktiskt bjöds på två kampanjer och en ganska avancerad uppdragsredigerare, där du får möjligheten att spela ur både tyskarnas och ryssarnas perspektiv. Om inte detta var nog så kan du spela båda kampanjerna på originalspråk, det vill säga tyska respektive ryska. Det bådar ju oerhört gott för den autentiska känslan.

Jag beslöt mig för att ge mig på den tyska kampanjen till att börja med, och där får du ta an rollen som Karl Neumann. Första uppdraget består av typiska inlärningsmoment, så som att styra din karaktär, skjuta och dylikt. Det var här upplevelsen av spelet började göra en djupdykning. Spelet lever på grund av sin skala på väldigt styrda händelser. Till exempel för att en dialog ska aktiveras behöver du finnas på rätt ställe.

Första trailern från Iron Front: Liberation 1944

Det är normalt sett inget att anmärka på, men spelet kräver en millimeterprecision emellanåt som gör att jag behöver springa över uppdragsmarkören ett par gånger innan något händer. Det är dock enbart om du har tur. Vill det sig illa aktiveras inte nästa del i uppdraget oavsett hur nära markören du är, vilket leder till att du behöver starta om uppdraget från början och hoppas på att det inte händer igen.

Detta problemet bidrog till att mitt första uppdrag tog cirka två timmar att genomföra med två till tre omstarter samt diverse kraschar och hängningar. Min karaktär var uppenbarligen inte heller lämpad för soldatlivet, då jag vid ett tillfälle dog genom att fastna på ett hinder i hinderbanan som jag skulle ta mig igenom. Förgäves kämpade jag att komma loss genom att lägga mig ned och kravla för att sedan försöka ställa mig upp igen. Till slut ramlade stackaren ihop bara.

När jag väl kom vidare till andra uppdrag kunde jag lägga märke till två saker. Spelet var fortsatt instabilt och krävde en hel del omstarter, och X1 Softwares skildring av soldatlivet är vansinnigt torr och tråkig. Jag kan medge att en stor del av soldaternas vardag innefattar transportsträckor och väntetid, men det är något jag som pendlare upplever dagligen också. Det gör inte saken mer spännande bara för att det är ett spel. När det väl händer något så kan det vara över på några sekunder eftersom både du och dina fiender är sköra, precis som på riktigt. Det gör att jag sällan vill riskera något eftersom jag helst av allt vill undvika att åka i den där trupptransporten i fem minuter igen.

Kommentarer (3)

Det går inte längre att kommentera. Tack för ditt deltagande!