Recension: Game of Thrones • Sida 2

Game of Thrones fortsätter att sjunka så snart jag får kontroll över Mors Westford uppe vid den stora muren.

Under en övning med nya rekryter till Nattens väktare får jag lära mig slåss, vilket är komik i sig. Stridssystemet är nämligen segt, klumpigt och har på tok för många element för min smak. Den som är bekant med Game of Thrones och karaktären Syrio Forel vet att många av striderna är eleganta och nästan rytmiska i sitt utförande. Karaktärerna letar efter varandras svagheter innan de slår till.

Därför är det en extra stor besvikelse när Mors och hans fiender långsamt står och hackar på varandra tills en av dem är död. Jag kan få tiden att sakta ner och samtidigt planera kommande attacker eller låta mina allierade anfalla, men till skillnad från exempelvis Mass Effect-serien är det här tråkigt utfört och tar bort all känsla av spänning i striderna.

Game of Thrones handlar alltså om ett gammaldags rollspel i dess sämsta bemärkelse. Visst finns det säkert många som uppskattar denna typ av strider, men efter Kingdoms of Amalur: Reckoning har jag svårt att återgå till något som känns turbaserat. Komiken förstärks när jag börjar svinga mitt svärd mot en fientlig bågskytt som bara centimetrar ifrån mig envisas med att skjuta pilar.

Tyvärr är detta enda gången jag drar på smilbanden. Grafiken blir inte bättre, buggarna blir fler och striderna är fortsatt tråkiga. Handlingen håller mitt intresse vid liv längre än jag rimligtvis borde stå ut, men till slut orkar jag inte längre och resten av spelandet går på ren, dumdristig envishet.

Det värker i hjärtat på mig när jag ser hur Cyanide slarvat bort denna fantastiska licens. Spelet har uppenbarligen stressats fram för att hinna släppas innan den andra säsongen av TV-serien gått färdigt och all hajp lägger sig för en stund. Det är synd, då lite längre utvecklingstid hade kunnat göra underverk.

För handlingen finns som sagt där och den är riktigt bra. Men den begravs av den hög med skit som är alla andra delar av spelet. I en perfekt värld hade vi fått spelets handling korsat med grafiken från Skyrim och stridssystemet från Amalur. Då kunde vi ha fått ett fantastiskt rollspel förlagt i George R.R. Martins värld.

Istället får vi nöja oss med en smörja som känns så ofärdigt att det inte förtjänar att släppas som fullprisspel. Fans av böckerna eller TV-serien bör göra sig själva en tjänst och hålla sig så långt borta från spelet Game of Thrones som möjligt. Vintern är på väg, och spelet Game of Thrones kommer inte att överleva.