Eurogamer.se

Recension: Unmechanical

Mekaniker sökes

Indiescenen är oftast intressant att följa tack vare den kreativitet och de innovationer som mindre utvecklare brukar erbjuda. Det är i synnerhet intressant när spelen har lokala anknytningar, vilket är fallet med Unmechanical som utvecklats av Talawa Games i Stockholm. Det är kanske inte världens mest nyskapande och innovativa idé att göra ett fysikbaserat pusselspel nu för tiden men det handlar ju heller inte alltid om att vara först, utan snarare hur väl spelidén implementeras.

Upplägget i spelet är att du är en flygande robot som plötsligt blir bortförd och nedsliten i ett underjordiskt grottsystem. Du ser till en början inga tecken på utvägar eller anledningar till varför just du blivit utvald - det enda du kan göra är att börja utforska miljöerna. Till din hjälp har du en form av stråle som suger åt sig objekt för att du ska kunna forsla bort till exempel stenar och metallskrot. Med detta verktyg löser du huvudsakligen fysikbaserade pussel för att ta dig djupare in i tunnelsystemet och att möjligtvis kunna hitta en väg ut.

"Med hjälp av en generellt sett bra pusseldesign erbjuder Unmechanical på god underhållning som lyckas sticka ut i mängden av indietitlar, trots en del lånade koncept."

Det är som sagt inte något banbrytande spel som Talawa Games har skapat, men de lyckas erbjuda ett solitt spel som bjuder på en del utmanande pussel. Något jag reagerar lite på är att det inte finns speciellt mycket omväxling i typerna av pussel, men vid ett par tillfällen får du lösa problem baserade på ljudmönster som du ska återskapa. Dessa pussel var mina favoriter, men kanske mest för att de påminde om gamla spelet Simon som jag växte upp med. Samtidigt är Unmechanical ett ganska kort spel och jag kan därför förstå varför de etablerar ett fåtal element i spelet och håller fast vid dem. Om utvecklarna börjar proppa in för mycket i spelet utan att låta spelaren få tid att utforska mekaniken av en ny färdighet eller dylikt kan det det uppstå en betydligt mer negativ effekt.

Svenska Unmechanical släpps i augusti

Spelet är byggt på Unreal Engine och ser generellt sett ganska bra ut. Grottmiljöerna kan då och då kännas lite enformiga men det erbjuds lite mer grafisk mångfald framåt slutet av spelet. I synnerhet undervattensmiljöerna är en läckerhet att beskåda, med sina snygga ljuseffekter och en väl fungerande oskärpa. Jag upplevde dock en del problem med texturer som inte visades korrekt, vilket leder till att jag såg objekt med lågupplösta texturer, sakta men säkert, ökade i kvalitet. Det är inget som gör spelet trasigt på något vis, men det är åtminstone ett återkommande irritationsmoment.

Ljudeffekterna i Unmechanical är väldigt simplistiska, men fyller sin funktion. Däremot är musiken väldigt intressant, bestående av lite flummiga syntar som påminner mig om vad du skulle få om du blandar vissa delar av soundtracket från Portal 2 med ledmotivet från Arkiv X. Det hjälper onekligen till att skapa en mystisk stämning som växer lite utan att du egentligen tänker på det.

Unmechanical är som jag nämnde tidigare inte ett gigantiskt spel - det tog strax under tre timmar för mig att ta mig igenom det. Själva speltiden är dock inte ett problem, utan snarare hur spelet slutar. Jag satt och förväntade mig att komma till nästa spelvärld när jag istället möttes av eftertexterna, och det skapade en liten känsla av besvikelse. På sätt och vis är det ju tecken på att jag gillar spelet och vill ha mer, men det var ganska abrupt avslutat. Självklart kan detta vara ett sätt att hålla dörren öppen för att släppa expansioner också, men det är dock bara spekulation. Med hjälp av en generellt sett bra pusseldesign erbjuder Unmechanical på god underhållning som lyckas sticka ut i mängden av indietitlar, trots en del lånade koncept.

7 / 10

Läs vår betygspolicy Recension: Unmechanical Johan Lindros Mekaniker sökes 2012-08-08T12:43:00+02:00 7 10

Kommentarer

Det går inte längre att kommentera. Tack för ditt deltagande!