Recension: Lights, Camera, Party!

Ljus, kamera, allt annat än party!

Familjen Funzini har det inte lätt. Deras hus har nyligen blivit totalförstört på grund av en kraschande raket från tv-kanalen Ape TV och för att få ett nytt hem tvingas de nu delta i kanalens lekprogram Lights, Camera, Party!. I en rad olika minispel ska de sedan tävla mot varandra för att få chansen att bygga ihop sitt nya drömhus, alltihop under ledning av programledaren Gus Pacho.

Denna ursäkt till handling är allt jag får som motivation för att ta mig an Lights, Camera, Party! - ett partyspel som använder sig av PlayStation Move. Hade jag vetat i förväg exakt vad jag gav mig in på hade jag krävt betydligt bättre betalt.

Lights, Camera, Party är nämligen bland det mest vedervärdiga jag någonsin haft missnöjet att prova på, vars konceptet kan enklast beskrivas som en blandning mellan Raving Rabbids och WarioWare-spelen. Det rör sig alltså om snabba minispel som bara tar ett par sekunder att genomföra och där reaktionsförmåga är av yttersta vikt.

"Spelet skryter med att ha över 50 minispel och jag kan förstå tanken med att låta dem låsas upp allt eftersom, men jag ska väl ändå inte börja känna upprepning innan jag ens testat klart spelet första gången?"

Tyvärr missar Lights, Camera, Party det som är den största styrkan med WarioWare, nämligen enkelheten. I valfritt WarioWare-spel är det alltid glasklart vad jag ska göra, medan det i Lights, Camera, Party! snarare är raka motsatsen. En kort text vad minispelet går ut på dyker upp innan, men oftast försvinner den lika snabbt utan att jag hinner läsa och därför står jag handfallen inför uppgiften. Lägg även till rörelsekänsliga kontroller som fungerar så dåligt att jag troligen fått högre poäng genom att vifta med en dammvippa och ni har en upplevelse som redan nu tär på mitt psyke.

Men det blir faktiskt värre, tro det eller ej. Den grafiska stilen på spelet är nämligen så otroligt vidrig att kaninerna i Raving Rabbids framstår som Nobelpristagare. Jag får känslan av att stilen är hämtad från soptippen utanför Cartoon Network och jag blir snabbt irriterad på den "lustige" Gus Pacho och hans repliker, som redan under första spelomgången börjar upprepas.

Lanseringstrailer för Lights Camera Party!

Just upprepningen är ännu ett stort problem med Lights, Camera, Party!. Innan första spelomgången är avslutad har jag fått testa på en rad olika minispel flera gånger. Spelet skryter med att ha över 50 minispel och jag kan förstå tanken med att låta dem låsas upp allt eftersom, men jag ska väl ändå inte börja känna upprepning innan jag ens testat klart spelet första gången?

Nä, jag har faktiskt väldigt svårt att hitta något positivt alls att säga om Lights, Camera, Party!. Presentationen är gräslig, minispelen är tråkiga, kontrollen fungerar långt ifrån bra och det går dessutom inte att spela flera spelare samtidigt. Istället tvingas vi skicka vidare en Move-kontroll mellan varje spel. Att det finns stöd upp till åtta spelare är väl det bästa jag har att säga om spelet, dock innebär det att fler människor kan drabbas av dess uselhet samtidigt.

Jag råder alla att hålla sig så långt borta från Lights, Camera, Party som möjligt, då det utan tvekan är årets hittills sämsta spel.

2 / 10

Läs vår betygspolicy Recension: Lights, Camera, Party! David Wahlström Ljus, kamera, allt annat än party! 2012-09-06T14:23:00+02:00 2 10

Kommentarer

Det går inte längre att kommentera. Tack för ditt deltagande!