Eurogamer.se

Recension: Assassin's Creed III

Assassinerna hugger tillbaka

Förra årets Assassin's Creed: Revelations (7/10) gav mig en ganska äcklig eftersmak som satt kvar väldigt länge. Att gå från mästerliga Assassin's Creed II till denna samling av minispel är den värsta skändningen sedan... Nej, jag kommer inte på något som har gett mig en lika stor besvikelse.

Trots att utvecklarna gick ut med att de har lämnat Ezio Auditore da Firenze för att gå vidare till något nytt fanns det tvivel i mina tankar under en mycket lång tid. Varken E3- eller Gamescom-mässorna ändrade på detta faktum, men när jag väl hade spenderat några timmar med Assassin's Creed III insåg jag att Ubisoft har lyckats få till något riktigt, riktigt bra.

1

Hjälp andra för att bygga ett större samhälle

Du börjar i spelet som karaktären Haytham Kenway, något som blev den första av ovanligt många överraskningar i berättelsen eftersom all förhandsinformation har gått ut om att huvudpersonen heter Connor. När du kontrollerar honom får du ta del av den obligatoriska inlärningsdelen inom Animus, och här känner AC-veteranerna igen sig eftersom spelmekaniken inte har ändrats nämnvärt. Varför laga något som aldrig har varit trasigt?

"Utvecklarna har kastat in en överlägsen kopia av Cabelas jägarspel som får mig att vilja ta mig an små och mycket stora djur."

Istället kan jag fokusera på exakt vem jag styr och varför jag gör det, men efter ett litet tag tänker jag inte lika mycket på den biten heller. Fast det sitter ändå där och smågnager i mitt medvetande. Efter de inledande sekvenserna får jag äntligen bekanta mig med en inledningsvis mycket arg Connor som har svurit att hämnas sin mors död. Antagonistens namn är Charles Lee, och det visar sig att han inte bara ser ut att hjälpa britterna med sin ockupering, utan han är också en högt uppsatt person inom templarorden.

En stor del av Assassin's Creed III utspelar sig i vildmarken, något som är helt nytt för spelserien. Där gäller det inte bara att samla ihop saker, utan du ska också jaga djur. Utvecklarna har kastat in en överlägsen kopia av Cabelas jägarspel som får mig att vilja ta mig an små och mycket stora djur. Alla områden är uppdelade i zoner beroende på vem som äger marken, och djurlivet kan skilja sig en hel del.

3

Städerna Boston och New York bjuder på mycket innehåll

Du kan jaga dem på flera olika sätt - gömma dig i busken och samtidigt kasta fram ett lockbete för att fånga de mer snabba djuren, klättra i träd och hoppa ner med lönnmördarkniv som tittar fram eller genom att befinna sig i närheten av dem på ett högst synligt sätt.

Den senare taktiken fungerar dock enbart med större och uppretade djur, såsom björnar, pumor, vargar och andra. Då blir det så att du ska trycka på olika knappar vid specifika tillfällen som vara högst en till två sekunder. Ifall det inte riktigt är din grej kan du också hoppa från ett träd, något som är ditt smidigaste sätt att transportera dig fram genom vildmarken. Om du nu inte vill vara tråkig och välja snabbtransport till en av storstäderna eller kanske din egen herrgård.

Just herrgården är något som har utvecklats till något större. Tidigare har det rör sig om en relativt stor tomt och ett stort hus, men i Assassin's Creed III rör det sig om ett eget samhälle som befolkas av människor som du har hjälpt dit efter att de har blivit dåligt behandlade på andra ställen vid östkusten eller utsatta för livsfara. Med hjälp av dem kan du tillverka olika saker som kan säljas för fina pengar i storstäderna, och för att du ska slippa bära över allt använder du dig av konvojer. Om du har otur kan du dock bli bestulen på allt, så det gäller att ha byggt ett starkt skydd samtidigt som du minskar risken för rån genom att välja kortare färdsträckor.

Kommentarer (9)

Det går inte längre att kommentera. Tack för ditt deltagande!