Veckans Retrokanon är en återkommande torsdagsföljetong här på Eurogamer, då vi presenterar ett spel vi kanske misstänker att du glömt men som på sin tid var riktigt bra. Veckans Retrokalkon är ett spel inom samma genre, fast denna titel får mer än gärna glömmas bort i all evighet.
Tanken är att spelen ska hänga ihop någorlunda rent genremässigt och presentera det bästa och det sämsta från en tid som flytt. Spelen vi kollar på kommer företrädesvis från C64, A500, Atari, NES, SNES, Saturn, Dreamcast, SEGA Master System och SEGA Mega Drive och ska ha rätt många år på nacken. Call of Duty: Modern Warfare duger alltså inte.
Veckans Retrokanon: The Incredible Machine (PC, 1992)
"I The Incredible Machine (TIM) är grundmålet att utföra en relativt enkel handling på ett oerhört komplicerat sätt."
Den går hit, den går dit, den går runt en liten bit.
Vi minns oss tillbaka ännu en gång; till en tid då relationen till den pryl jag använder mest under mina vakna timmar - både i arbete och på fritiden - inte var särskilt utvecklad.
Persondatorn var hyfsat ny i barnhemmet och jag behövde allt som oftast hjälp av någon kompis för att installera spel som kom på en hel hög av disketter. Då och då lyckades jag komma över en diskett/cd med småspel, oftast från någon tidning eller en vän.
På en av dessa medier hittade jag ett spel som kom att trollbinda mig en lång tid framöver. I The Incredible Machine (TIM) är grundmålet att utföra en relativt enkel handling på ett oerhört komplicerat sätt. Du har kanske hört talas om en Rube Goldberg-maskin, det vill säga en apparat som med hjälp av armar, kugghjul, kedjor, propellrar, kulor och skovlar utför något som i slutänden ses som ofantligt enkelt, till exempel att rosta att par mackor i en brödrost.
På varje nivå ges du en uppgift och får en verktygslåda med prylar du kan placera ut fritt på arbetsytan. Ofta finns det redan fasta objekt utplacerade, vilket gör att du tvingas tänka på ett visst sätt - men ibland är du fri att helt konstruera vilken maskin du vill utifrån de grejer du fått.
Det fanns även en läge där vi helt fritt kunde bygga med alla möjliga beståndsdelar, här fanns det inte något mål att uppnå förutom att låta fantasin flöda och skapa en riktigt avancerad maskin som kanske skulle tända en lampa.
Min favorit bland beståndsdelarna? Hamsterhjulet, som ofta var katalysatorn till flera maskiner. Spelet gavs ut av det smått fantastiska Sierra Entertainment, som låg bakom de flesta av mina ungdomsårs favoritspel.
Veckans Retrokalkon: Leisure Suit Larry 4: The Missing Floppies (PC, ????)
"Då serien trots allt fortsatte med Larry 5, Larry 6 och ytterligare några titlar så kan man ju undra vad som egentligen hände med Larry 4?"
Var blev egentligen disketterna av, undrar Markus?
Sierra Entertainment, som sagt. Detta otroliga företag tycktes ha ett finger med i alla mina tidiga PC-favoriter.
Leisure Suit Larry! Police Quest! Space Quest! King's Quest! Listan kan göras lång, och det kan vara svårt att hitta någon riktig flopp bland alla topptitlar, så jag får faktiskt gräva bland de titlar som aldrig gavs ut (du gräver i låtsashögen med låtsasspaden? /red.anm.).
Leisure Suit Larry 3 var i och för sig ganska definitiv i sin slutscen, i och med att Larry och Passionate Patti dyker upp i en spelstudio och förväntas göra datorspel av sina äventyr. Men då serien trots allt fortsatte med Larry 5, Larry 6 och ytterligare några titlar så kan man ju undra vad som egentligen hände med Larry 4?
Det finns en del rykten som florerar på nätet, och några föreslår att fyran mycket riktigt var under utveckling men att spelet skulle bli ett flerspelarspel - som till slut kastades i papperskorgen av tekniska skäl. Det var trots allt runt 1990 som Leisure Suit Larry 4 skulle ha sett dagens ljus, och visst kan vi tänka oss att skaparna låg lite före sin tid?
Andra rykten menar att fyran aldrig varit påtänkt, utan att överhoppandet indikerade att spelserien gick in i ett nytt skede - lite som att gå från version 2.0 till 3.0 istället för 2.1.
Vad tror du?
