Recension: Nintendo Land

Landet från längesedan

När Nintendo lanserade Wii följde det med ett spel som skulle förändra allt för dem. Två konsolgenerationer i rad har de haft mycket svårt att mäta sig med de andra jättarna trots flertalet fantastiska spel, men Wii Sports lyckades göra något som saknar motstycke inom branschen - människor som normalt sett inte spelar på konsol ville helt plötsligt köpa det.

1

Ett av de bästa spelen

Gimmicken, att styra en karaktär genom rörelse av handkontrollen, gjorde att i princip alla kunde spela och ha roligt utan att behöva lära sig diverse knappkombinationer. I min familj gick det till och med så bra att min egen morfar gillade att spela det. Och han har tidigare aldrig ens velat spela. Wii var obligatorisk på alla slags fester, oavsett om det var med familj, vänner eller jobbet.

Nu när Wii U, den första maskinen för nästa konsolgeneration, släpps hoppas Nintendo givetvis att kunna komma så nära det gamla intresset som möjligt. De själva vet att Wii Sports var ett fenomen som inte lär upprepas på mycket länge, om det ens sker över huvud taget. Titeln som får det omöjliga uppdraget är Nintendo Land - en samling av enklare minispel som anammar företagets stora kulturarv.

"Den solklara favoriten är när du kan tävla mot andra som spelar i samma rum, för det finns inget som slår känslorna från alla deltagare under en och samma sekund i slutskedet."

Gå nu inte direkt i attack bara för att det rör sig om en samling av minispel - Wii Sports var ju också det, fast med ett mindre antal än normen. Denna lanseringstitel har också färre spel än de andra, men betydligt fler än tidigare nämnda spel. Tolv stycken spel tar oss genom Nintendos universum utifrån en samlingsstation, där du kan själv gå till spelens portar eller välja dem enkelt med ett tryck på Y-knappen. Just detta är något jag applåderar för, då det generellt sett är få som listar innehållet lika snyggt.

Alla spel är i tre olika avdelningar - tävla, samarbete eller solo. Den solklara favoriten är när du kan tävla mot andra som spelar i samma rum, för det finns inget som slår känslorna från alla deltagare under en och samma sekund i slutskedet. Tävlingsinstinkten går inte att underskatta.

Sedan hjälper det också att Nintendo på ett mycket smart sätt har använt sig av skärmen på GamePad alldeles ypperligt. Ett exempel är när den med den stora kontrollen styr ett spöke som ska försöka skrämma livet ur de andra som håller en Wii-mote eller en vanlig handkontroll. På TV-apparaten ser du hur Mii-figurerna går omkring i det begränsade området med sina ficklampor, vars ljussken kan skada spöket. Spöket ser du inte över huvud taget, då den enbart visas via GamePad-skärmen.

Kommentarer (1)

Det går inte längre att kommentera. Tack för ditt deltagande!