Recension: Family Party: 30 Great Games Obstacle Arcade

De 30 sämta minispelen någonsin

Julen står för dörren och det har blivit hög tid att köpa julklappar. Tevespel brukar vara en populär sådan och jag kan därför tänka mig att en och annan vilsen förälder kommer att dras till titeln Family Party: 30 Great Games Obstacle Arcade, som alltså utlovar hela trettio bra spel. Det låter nästan för bra för att vara sant, eller?

1

Grattis, mardrömmen är över!

Som du kanske anar vid en första titt på spelets förpackning är titeln rätt missvisande. Till att börja med rör det sig om 30 små minispel och inte stora fullängdsspel. Att dessa dessutom skulle vara bra är en högst subjektiv åsikt från någon utgivare som förmodligen inte ens har provat samlingen, för hur någon stackare skulle kunna tycka om det här har jag svårt att förstå. Hade jag själv fått namnge samlingen hade den hetat ”Party Pooper: 30 Horrible Minigames”, då detta mycket väl kan vara det sämsta skräp jag någonsin spelat.

"Känslan av tortyr infinner sig redan innan jag fattat tag i handkontrollen."

Redan på titelskärmen känner jag mig obekväm av den extremt jobbiga musikslinga som hinner spelas upp i ungefär tre sekunder innan den upprepas gång på gång i bakgrunden, och känslan av tortyr infinner sig redan innan jag fattat tag i handkontrollen. Grafiken sticker kanske inte i ögonen men är extremt omodern och skvallrar verkligen inte om att den drivs av nästa generations hårdvara, men det spelar ingen roll då titeln ändå är direkt osmaklig rent estetiskt.

När vi sedan kommer i kontakt med minispelen som styrs med klassiska Wii-kontroller (som inte följer med Wii U-konsolen utan måste köpas separat) sjunker stämningen ytterligare. I fullständigt vedervärdiga varianter av häcklöpning, air hockey och tjurrodeo förväntas mitt sällskap och jag ha roligt, men allt har en sådan total avsaknad av kvalité att de två minuter som minispelen oftast varar känns som en evighet.

Allt i samlingen tenderar att vara för långsamt och skulle jag ramla med min karaktär i häcklöpningen tar det flera sekunder innan han lyckas resa sig igen. Kontrollen krånglar ofta samtidigt som den är alldeles för oprecis, och instruktionerna för hur grenarna spelas är bristfälliga och förklarar inte ens om du ska hålla kontrollen upprätt eller i sidled.

Efter varje minispel får vinnaren ta tag i Wii U:s kontrollplatta för att tävla mot motspelarna i ett av tio bonusspel, som om möjligt är ännu sämre än resten av samlingen. Här får vi bland annat skjuta fotbollsstraffar där bollen flyger iväg som en oerhört underlig heliumballong i blåsväder, och balansera på broar med den märkligaste fysikmotorn någonsin.

Delad glädje? Knappast...

Plötsligt varnar spelet för att nästa disciplin kräver nunchuck-kontroller för att spela. När jag inte hade tillräckligt många tillhands gick varningsmeddelandet inte att trycka förbi och vi tvingades starta om hela spelet fast med färre spelare. Titeln borde ha varnat för detta redan innan vi påbörjade minispelsturneringen, men å andra sidan var de som fick lägga ifrån sig kontrollerna inte ledsna för det, snarare kom glädjetjut från deras håll.

Det enda roliga jag fick ut av titeln var på spelets Miiverse-kanal - du vet, det Twitter-liknande chattflödet som finns för varje spel till konsolen. Där läste jag om andras missnöje med titeln i roliga kommentarer. Bland annat hade en hittat ett roligare användningsområde för spelet genom att kasta skivan som en frisbee. En annan berättade att hen köpt samlingen på begäran från sina barn - barn som fick gå till sängs tidigt utan kvällsmat när föräldern insåg vad det var för skräp som inhandlats.

Hur 30 Great Games gått igenom Nintendos licenskontroll är för mig en gåta, och att utgivarna Namco Bandai kan sova gott om nätterna efter det här är helt obegripligt. Jag är riktigt upprörd att det inte klassas som kriminellt att ta 500 kr betalt för titeln, och tycker att alla som lurats köpa skräpet borde få pengarna tillbaka med ett personligt förlåt från spelets utvecklare.

Att ge bort denna samling i julklapp är som att bjuda hem Grinchen på julafton, för de barn som hittar spelet under granen lär få sina jular förstörda för all framtid.

1 / 10

Läs vår betygspolicy Recension: Family Party: 30 Great Games Obstacle Arcade Kristoffer Nyrén De 30 sämta minispelen någonsin 2012-12-12T11:39:00+01:00 1 10

Kommentarer (3)

Det går inte längre att kommentera. Tack för ditt deltagande!