Förhandstest: Dead Space 3 (enspelarläget)

Vi tar en svängom med döden

Vad betyder namnet Dead Space för dig? Majoriteten av de som läser denna text kommer att tänka på första spelets överlevnadsskräck och besvikelsen över att den inriktningen har fått skalas ner i uppföljaren. Jag själv tänker bara på namnets betydelse - den kalla och bistra verkligheten som nästan helt och hållet isolerar mig. Det går inte många minuter innan utvecklaren Visceral visar raka motsatsen när jag titt som sätt träffar ett gäng olika människor. Jag är inte längre ensam, något som först irriterar mig en hel del. Men alla riktigt bra spel behöver utvecklas istället för att bara repetera, för annars blir det bara ett nytt Guitar Hero eller God of War.

1

I rymden är du allt annat än ensam.

Till skillnad från Fredrik i sitt test av samarbetsläget i Dead Space 3 får jag börja i prologen och sedan spela vidare till och med det fjärde kapitlet. Efter en intressant introduktion är jag tillbaka i ett rymdskepp som ska ta mig till den stundande isplaneten, och på vägen dit blir det givetvis att utforska till synes tomma rymdskepp.

Per automatik tror jag att skräcken blir som mest tydlig under dessa kapitel, men jag har väldigt fel. Fullt ös, medvetslös är mantrat när jag är bestyckad med två olika vapen och spelar aggressivt mot fiendehorderna. Detta verkar vara det vinnande konceptet, för när jag tittar snabbt på skärmarna bredvid mig ser jag hur alla dör ett flertal olika gånger under spelets gång, medan jag själv aldrig chansen att nå pärleporten.

"När jag är färdig med det fjärde kapitlet sitter jag och tänker att Dead Space 3 är ett ganska schyst actionspel, men som kommer att reta upp väldigt många personer."

Det är inte bara korridoraction, utan jag får även kasta på mig min jättestora dräkt för att leka lite utanför skeppen. Där upptäcker jag att de numera har lagt ut en hel del hjälpmedel som ser till att du snabbt får syre. Faktum är att jag aldrig någon gång var i närheten av att få slut luft, trots att jag utforskade rymden som om det inte fanns någon morgondag. Förhoppningsvis blir det bättre på den punkten om jag väljer att spela på en högre svårighetsgrad än normal.

En stor nyhet är att du numera kan bygga och alternera dina vapen med allt som du hittar på vägen eller via digitala butiken på PlayStation Network eller Xbox Live. Ifall inte minnet sviker är det upp till sex olika komponenter som kan läggas till eller bytas ut. Du får inte samma frihet som i Call of Duty: Black Ops II (9/10), men ändå tillräckligt för att kunna underhålla dig en stund tills att du hittar den ultimata kombinationen.

30 minuter från Dead Space 3 (OBS! Spoilers)

Visceral försöker även variera sig med ett inslag som jag har sett hundratals gånger tidigare, nämligen ett snabbt race där jag ska väja undan för stora stenar och minor som någon taskmört har lagt ut. Jag får även här hålla tummarna för att det blir något mer spännande än Electronic Arts moderna tolkning av Hugo-spelet på TV4 som styrdes med hjälp av nummerknapparna på telefonen.

När jag är färdig med det fjärde kapitlet sitter jag och tänker att Dead Space 3 är ett ganska schyst actionspel, men som kommer att reta upp väldigt många personer. Nu har jag fått höra från andra att det blir en annorlunda genrestruktur när du har landat på planeten. Tills dess får jag ta fram min inre skeptiker innan spelet anländer till butikerna.

Klicka här för att läsa Fredriks förhandstest av samarbetsläget i Dead Space 3!

Kommentarer (2)

Det går inte längre att kommentera. Tack för ditt deltagande!