Recension: Wreck-It Ralph

Röjer Röjar-Ralf i rafflande äventyr?

Jag måste erkänna att Disney-filmer inte direkt får min värld att gunga, och min svala inställning håller i sig även när turen kom till en spelrelaterad film som Wreck-It Ralph - eller Röjar-Ralf, som han lär heta på svenska.

Wreck-It Ralph är trött på att vara spelets antagonist á la Donkey Kong, och Fix-It Felix - motsvarigheten till Mario - hjälper honom i jakten på erkännande. Åtminstone tror jag att det är detta spelet handlar om; berättelsemekaniken är minst sagt bristfällig och förmodligen förväntas det att jag sett filmen och vet vad det handlar om.

I vilket fall - Wreck-It Ralph är ett plattformsspel i vilket du med en knapptryckning byter mellan de båda karaktärerna, Ralph och Felix. Ralph är som väntat en hejare på att ha sönder saker och slå motståndare på käften, medan lille Felix kan hoppa högt och fixa saker med sin skiftnyckel. Upplägget påminner en del om Donkey Kong-spelen till SNES och Wii, men är helt oinspirerande och tråkigt genomfört.

2013/articles//a/1/5/6/1/7/5/7/eurogamer-aa86me.jpg

Spelet är långt ifrån lika vackert som filmen

Stöter du på en låda? Byt till Ralph och banka på. Stöter du på en grej som måste lagas? Byt till Felix. Och så vidare. Ja, Wreck-It Ralph är för barn - men spelmekaniken behöver inte vara lidande tråkig och fri från finesser för det.

Wreck-It Ralph innehåller bara tre tematiserade världar, som jag misstänker hämtas från filmen; Fix-It Felix Jr., Hero's Duty och avslutande Sugar Rush, som kanske är tänkt att vara inspirerat av Mario Kart? Fiender, grafik och andra yttre omständigheter skiljer sig något åt mellan världarna, men i övrigt är det samma trista spel och i stort sett samma upplägg. Det märkligaste av allt är att hela spelets berättelseläge är klart på kanske två knappa timmar - och hade också rivits av i en och samma spelomgång om det inte vore för att det verkligen inte är roligt.

De tv-spelsreferenser som filmen sägs vara full av syns det knappt röken av i spelet. Egentligen är det kanske inte särskilt konstigt eftersom det faktiskt är spelet om filmen om spel. Wreck-It Ralph och hans vänner verkar vara reliker från arkadspelstider, och i sann samtidsanda är även spelet Wreck-It Ralph till Nintendo 3DS blockigt och retro. Om spelet nu är tänkt för barn känns detta som ett konstigt grepp; de har ju förmodligen aldrig upplevt den tidsperiod som anspelas, och...tja, det kan väl tänkas att en åttaåring mest tycker att det är...fult?

Se hellre filmen än spela det här

Jag kan inte förstå vem som är målgrupp för Wreck-It Ralph på 3DS eller vem som kan tänkas tycka att detta är ok efter några timmars spel. Som sjukronorstitel på valfri appbutik kanske det hade varit förlåtet, men Wreck-It Ralph är faktiskt så tråkigt från början till slut att knappt sju riksdaler känns värdigt.

3 / 10

Läs vår betygspolicy Recension: Wreck-It Ralph Jimmy Wilhelmsson Röjer Röjar-Ralf i rafflande äventyr? 2013-03-06T12:56:00+01:00 3 10

Kommentarer (10)

Det går inte längre att kommentera. Tack för ditt deltagande!