Eurogamer.se

Hundra år av svensk moralpanik

Ny bok studerar svensk moralpanik från Nick Carter till Postal 2

Hundra år av svensk moralpanik - ny bok studerar svensk moralpanik från Nick Carter till Postal 2.

Moralpanik ser ofta likadan ut; har samma sorts avsändare och kretsar kring samma målgrupp - det som byts ut över generationer är vilket kulturfenomen som pekas ut som skadligt för samhället.

Ungefär så vill författarna bakom en ny bok, Moralpanik och lågkultur: genus- och mediehistoriska analyser 1900-2012, sammanfatta hundra år av svensk moralpanik.

1

Tommy Gustafsson

Tommy Gustafsson är docent i filmvetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö och har tillsammans med Klara Arnberg, doktor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet, skrivit en bok som ur ett genus- och mediehistoriskt perspektiv undersöker svensk moralpanik från 1900-talets början och fram till våra dagar. Boken kommer ut någon gång i höst, och Eurogamer.se har träffat Tommy Gustafsson för en liten pratstund om svensk moralpanik, dess utveckling och fokus på våldsspel.

"Kortfattat kan man säga att svensk moralpanik i stort sett alltid handlar om samma sak."

"Kortfattat kan man säga att svensk moralpanik i stort sett alltid handlar om samma sak; delar av en etablerad generation - eller samhällsklass - upptäcker ett nytt kulturfenomen de inte förstår men som riskerar förändra det samhälle de är vana vid. Det är i stort sett alltid yngre som pekas ut som offer, och rädslan är ofta könstypisk i det att pojkar förväntas bli våldsamma och sätta sig upp mot rådande samhällsnormer och att flickor ska bli promiskuösa och oanständiga", förklarar Tommy Gustafsson.

Författarna ser även mönster som pekar på att kulturfenomen som skapat moralpanik under en viss period kan upphöjas till finkultur så länge något annat fenomen kan axla manteln som måltavla för moralpanikens mekanismer. På det viset kan gårdagens lågkultur och omoraliska kulturfenomen bli morgondagens finkultur, eller åtminstone accepterad kultur.

"Det är slående hur lite moralpanikens argument och faser utvecklats över drygt hundra år - det är oftast bara fenomenet man är rädd för som löpande byts ut", förklarar Tommy Gustafsson.

Vid 1900-talets början upplevde Sverige en urbaniseringsvåg; folk flyttade från landsbygd till städer och vårt sätt att umgås och konsumera förändrades. En del av denna förändring bestod av att arbetarklassvenskar blev exponerade för utländska influenser på ett sätt bara överklassen blivit tidigare.

2

Klara Arnberg

En sådan populär influens var den hårdnackade detektiven Nick Carter som började ges ut år 1908 i en serie översatta häften och såldes av lokala tobakshandlare. Reaktionerna Nick Carter väckte på en del håll i Sverige brukar allmänt kallas för det första exemplet på modern moralpanik. Begreppet smutslitteratur gjorde entré och effekterna av denna ansågs vara att ungdomen blev fördärvad, omoralisk och en fara för samhället självt.

"Det gick så långt att det anordnades offentliga bokbål på sina håll, inte sällan iscensatta av skolföreningar eller politiska förbund. Tobakshandlare blev pressade att sluta sälja de fördärvliga häftena, trots att Nick Carter vid denna tid var en hjältefigur som löste brott, gjorde rätt för sig och knappast kunde anses mer våldsam än annan, finare litteratur", förklarar Tommy Gustafsson.

"Moralpanik verkar inte ha några förutbestämda politiska förtecken."

Moralpanik verkar inte ha några förutbestämda politiska förtecken, utan handlar mer om en cementerad syn på hur ett gott samhälle bör vara utifrån den styrande klassen på ena sidan - och en utforskande och modern generation ungdomar på andra. Moraliserande damer från medelklassen varvades med moraliserande politiker från den relativt unga arbetarrörelsen. Blivande statsministern och landsfadern Per-Albin Hansson manade exempelvis i socialdemokratiska ungdomsförbundets egen tidskrift, Fram, till "hänsynslös kamp" så att inte "vår ungdom skall systematiskt förgiftas och ledas in på brottets sumpväg".

Nick Carter-häftena var farliga, lärde ut brottets bana till ungdomar och ansågs leda till ökat våld och promiskuitet. Få eller inga exempel på sådana effekter kunde dock bevisas.

Kommentarer (13)

Skapa ett konto

ELLER