Eurogamer.se

Recension: Guacamelee!

El Pollo Diablo!

Oavsett vilken form av brottning som är din föredragna form har det alltid funnits ett otal av spel baserat på den - allt ifrån den grekisk-romerska formen till den mer extravaganta amerikanska fribrottningen. Bortsett då från den mexikanska avarten av fristilsbrottning - Lucha Libre. Det har gjorts ett par försök - Lucha Libre AAA: Héroes del Ring är kanske det mest framträdande.

Men mexikanska brottare är ingen nyhet i spel överlag - dessa Luchadorer, de maskbeklädda brottarna, har varit med i fler spel än jag kan räkna på mina händer. Drinkbox Studios tar dock konceptet till en helt ny nivå med spelet Guacamelee!.

1

Bra bandesign, mindre bra stridssystem

Juan Aguacate är en helt normal man som slängs in i ett helt galet äventyr, där han behöver rädda El Presidentes dotter från en ondskefull, odöd skelettryttare med namnet Carlos Calaca. Efter att ha bekämpat ett par odöda får han tag på en magisk brottarmask och transformeras till en regelrätt Luchador.

Guacamelee kan nog enklast beskrivas som ett mer lättsamt, mindre gotiskt Castlevania-äventyr eller som ett Metroid-spel utan rymdpirater. Det följer mer eller mindre dessa "MetroidVania"-spels uppbyggnad till punkt och pricka, och lyckas bocka av rätt klyschor utan att skämmas. Men det är långt ifrån en enkel karbonkopia på konceptet. Drinkbox Studios har byggt upp två mirakulöst väldetaljerade världar, båda fyllda med minnesvärda karaktärer, popkulturreferenser och demoniskt plattformande och pusslande.

"Guacamelee charmar från första ögonblicket med sin grafik, musik, humor och den extravaganta världen."

I rollen som Juan Aguacate färdas jag obehindrat genom miljöerna, springer stundtals in i till synes ohanterbara hinder och utforskar istället en annan del av världskartan. Med jämna mellanrum får jag tillgång till nya superförmågor som låter mig ta mig förbi dessa hinder galant, och därmed komma vidare i utforskandet. Till skillnad från spel i den här genren kan dessa superkrafter dels användas för att komma förbi lömskt utplacerade stenblock, men även användas i närstrid. Som namnet skvallrar om ligger nämligen en stor del av stridandets fokus på just närstrid.

Män som gillar att kramas med andra män

Actionsekvenserna kan lätt bli lite rutinmässigt, mestadels beroende på den råa mängden fiender som behöver bekämpas. Det är dock oerhört kompetent och välanimerat, och det går utmärkt att kedja ihop attacker till surrealistiska och fingerplågande kedjor och i princip massakrera allt motstånd utan att dessa får en chans att reagera innan det är för sent. Dessvärre gäller detsamma även för motståndarnas möjligheter att massakrera mig. I vissa episka bossfajter slängs Juan omkring som en blöt avocado, helt omöjlig att kontrollera innan nästa vassa attack träffar mig.

Guacamelee charmar från första ögonblicket med sin grafik, musik, humor och den extravaganta världen. Det är först efter ett par timmar som konceptet börjar kännas tröttsamt, och ett par obalanserade bossfajter smolkar bägaren. Jag har ingenting emot svåra fiender, men när utfallet av strider verkar lämnas helt och hållet till slumpen och fienders träffytor verkar variera från försök till försök känns det stundtals lite hopplöst att försöka använda någon form av taktik.

Recension: Dying Light En zombiesandlåda Recension: Dying Light

Väl värt att notera är att sparfiler går utmärkt och enkelt att förflytta mellan den bärbara och stationära varianten, och min rekommendation är att spela PlayStation 3-varianten, mest för att kontrollerna passar betydligt bättre där. PlayStation Vita-versionen lider stundtals av att det sker alldeles för mycket på skärmen, så det blir svårt att se säkra områden under stridande. Och ergonomiskt sett blir vissa plattformssekvenser nästan mardrömslika.

Men överlag överväger styrkorna i Guacamelee! svagheterna och det smarta (och stundtals smått sadistiska) plattformandet briljerar ordentligt. Mängden av kärlek, humor och popkulturreferenser som Drinkbox har lagt in är svårslagna inom genren. Med lite bättre spelbalans hade betyget blivit ett snäpp högre.

8 / 10

Läs vår betygspolicy Recension: Guacamelee! Fredrik Johansson El Pollo Diablo! 2013-04-26T13:00:00+02:00 8 10

Kommentarer (1)

Det går inte längre att kommentera. Tack för ditt deltagande!