Eurogamer.se

Recension: Picross 3D: Round 2

Meditation för hjärnan.

Nintendo tillsammans med sina närmaste bundsförvanter har alltid haft en fantastisk förmåga att plocka upp enkla men geniala koncept, för att sedan slipa dem till perfektion. Det mest kända exemplet på det är nog Tetris, som nära nog blev synonymt med Gameboy när spelet släpptes 1989. Fast om man ser till ren evolution så är det Picross 3D som är deras största succé.

Picross i sin grundform är vad man i folkmun kallar ett Nonogram, eller enkelt uttryckt ett logiskt bildpussel. Det hela går ut på att man ska färga eller lämna rutor tomma i ett större rutnät, där slutresultatet ska bli en bild som föreställer något eller någon. Den enda hjälpen du har för att lista ut vilka rutor som ska vara tomma eller fyllda, är olika siffror som står längs lång och kortsidorna av rutnätet. Siffrorna indikerar hur många rutor som ska vara fyllda. Siffran noll betyder att ingen ruta ska fyllas i den raden.

2

Man får leka siffer-detektiv.

Visst låter det spännande! Tänk dig då detta i en svart-vitt dagstidning, så kan du säkert lätt föreställa dig en äldre man med hornbågade glasögon och fluga sittande i en gungstol och klura ut lösningen. Antagligen var det just detta som Nintendo såg när de valde att stöpa om det till en festligare variant med allas våran favoritrörmokare Mario. Spelet döptes till Mario Picross och släpptes världen över 1995.

Den största förändringen var ett mindre rutnät och istället för att fylla rutor så hamrade man fram dem. Det var en liten förändring men som gav så mycket mer tillfredsställelse för den som spelade. Spelet sålde någorlunda bra, men det var först långt senare när man släppte Picross 3D som nöten knäcktes ordentligt och en ny pusselstjärna var född.

1

Man vet i katten aldrig vad som döljer sig bakom blocken.

Att mejsla ut resultatet ur ett tre dimensionellt block var helt enkelt bra mycket roligare än att knaka bort platta bitar ur en tavla. Tillfredsställelsen när man ser det avklarade pusslet forma en figur som man sedan kan vända och vrida på, är enastående. Och uppenbarligen var det många som tyckte det, för spelet blev riktigt populärt och fick höga betyg i spelpressen. Men ändå tog det nästan åtta år innan uppföljaren, Picross 3D: Round 2 såg dagens ljus. Men det har varit värt väntan för denna gången bjuds vi på mer varierade pussel, bättre grafik, amiibo-stöd och mer avancerad spelmekanik. Sist men inte minst tillkommer en skyhög mysfaktor som börjar redan när man startar spelet och tonerna av ljuv pianomusik möter ens öron. Spelet tar plats på ett litet charmigt café inrett i mjuka pastelltoner, som är så inbjudande att man bara vill sätta sig ner, röka en pipa och sippa på en latte. Här blir man varsamt invaggad i spelets alla finheter och man lär sig gradvis alla grunder och det som är nytt för den här utgåvan.

Som spelare av de tidigare delarna är det väldigt kul att se att de lyckats utveckla konceptet ytterligare, genom att tillföra nya blocktyper där du ska måla block i antingen blått eller brandgult, utöver att ta bort block som tidigare. De blå blocken är alltid rektangulära medan de brandgula är rundade. Utöver det har det tillkommit dubbelnummer och siffror som har en cirkel eller en rektangel omkring sig. Ett dubbelnummer betyder att det finns två olika färger i den raden och om numret är omringat av en cirkel så betyder det att blocken är uppdelat i två grupper. Och slutligen om de är omsluten av en rektangel så är de färgade blocken uppdelat i minst tre grupper.

3

Här kommer ett fotobevis på vad det blev.

De här nyheterna gör det mycket knivigare att lösa pusslen och resultatet är betydligt mer avancerade objekt. Alla objekt som du försöker få fram är uppdelade i olika böcker som i sin tur ofta bygger på olika teman som exempelvis djur eller färger. Du har bara tillgång till ett litet antal böcker från början men du låser snabbt upp fler genom att lösa pussel. Enda undantaget är de pussel som är baserat på amiibo-figurer, dessa kan du bara låsa upp genom att röra vid din 3DS med en av de tio olika kompatibla amiibosarna. Väldigt roligt för oss som har ett gäng figurer stående i hyllan och dessutom är de alltid lite matigare pussel.

För att alla ska ha en chans så kan samtliga av spelets drygt 300 pussel spelas på antingen lätt, mellan eller tuff svårighetsgrad. Lätt är för barn eller folk som tycker spelet är väldigt svårt, mellan om man vill ha lite motstånd och tuff som ger dig en rejäl match. Då varje svårighetsgrad är ett eget pussel så får man i princip närmare 900 pussel, även om de bara resulterar i 300 olika objekt. Om det inte är nog kan du även hänge dig åt att försöka klara ett pussel så snabbt som möjligt eller utan att göra ett enda fel.

4

Om du pussar den så blir den en prins!

Det är nästan omöjligt att inte bli förförd av spelets lekfulla charm och det är svårt att sluta spela, för man vill så gärna se vad nästa pussels resultat blir. Den andra december släpps det och är utan tvekan ett av årets mysigaste spel. Med det sagt så ska jag nu koka en kopp välrostat kaffe och lösa ännu ett knivigt pussel.

Recension: Picross 3D: Round 2 David Petersson Meditation för hjärnan. 2016-12-01T08:04:00+01:00 4 5

Kommentarer

Det går inte längre att kommentera. Tack för ditt deltagande!