Eurogamer.se

BioShock 2

Under ytan

Någon gång var tionde år händer det något magiskt inom varje del av nöjesbranschen. Den där speciella titeln som ingen var förberedd på. Sedan släpps spelet, och alla slåss om att få ge liret den allra mest smickrande kritiken som går att få. Storkonsumenterna har givetvis redan förhandsbokat det sedan länge tillbaka, men det dröjer inte länge innan även de utan intresse för FPS blev sugen att själv delta. Vad är det som lockar så mycket? Mystiken om att bokstavligen krascha in i en urspårad utopi? Karaktärer vars agenda är mycket dold? Jag tror det är en kombination som gör att jag verkligen älskar Rapture – platsen som allt kretsar sig kring i spelet Bioshock.

Nu är det dags för uppföljaren, vare sig vi vill se en fortsättning eller inte. Jag tillhör det sista lägret eftersom jag anser att slutet i ettan inte öppnar för något sådant. Allt ska vara slut i Rapture efter att Jack har spelat ut sitt öde i inbördeskriget mellan Atlas och Ryan.

1

Men så här är vi igen, fast nu åtta år senare. Psykologen Sofia Lamb har ett järngrepp om Rapture, sedan hon lyckades dra det längsta strået i kampen mot Ryan tack vare konsekvenserna i inbördeskriget. Hon lämnade dock en hel del rester efter sig, något som slutligen hotar hennes maktposition. Du kommer att spela under namnet Delta – en Big Daddy som blev den första att få ett lyckat samband med en liten syster. Direkt efter det tvingade Lamb dig att begå självmord, och det är inte förrän tio år senare (1968) som du vaknar upp i en Vita Chamber med ett meddelande från din dotter Eleanor. Det är du som måste stoppa Lamb och hennes arbeta om att kidnappa barn från ytan och föra dem till Rapture för att så småningom bli små systrar, allt för att komma åt sig mycket ADAM som det bara går.

Spelmekaniken kommer du att känna igen. Plasmiderna används med din vänstra arm, medan den högra håller i ett vapen. Du samlar fortfarande på dig nya plasmider, vapen och inspelningar som ger dig bakgrunden till varför saker och ting är på just det här sättet. Men i och med att du är en Big Daddy så är spelreglerna lite annorlunda. Istället för att svinga med skiftnyckel har du givetvis en alldeles egen borr att använda. Och tro mig, det är extremt våldsamt och roligt att använda sig av den. En nackdel är dock att du hörs betydligt mer än tidigare, så fienderna upptäcker dig ganska snabbt. Hur som helst ser jag det som ett plus att utvecklingen har gått den här vägen, då det är fruktansvärt häftigt att få vara en Big Daddy. Gällande hantering av småsystrarna kan du fortfarande välja att skörda dem, men även att adoptera dem. Om du väljer det sista alternativet är det upp till dig att antingen låta dem samla ADAM eller befria dem.

2

Du upptäcker dock snabbt att du inte längre står högst upp i näringskedjan. Det är inte bara splicers som har fått en uppgradering med sin alldeles egen Brute Splicers, utan när du har räddat/skördat en viss mängd lillasyrror hörs ett öronbedövande skrik kommandes från en ny varelse. Objektet kommer närmare och närmare, vilket hörs från skriken, och slutligen uppenbarar hon sig – Big Sister. Hon rör sig extremt smidigt samtidigt som hon använder sig av sin styrka och ett kraftfullt vapen. Det kommer att krävas en hel del taktik av dig ifall du vill överleva attacken, men det är mycket troligt att du stupar - något som definitivt höjer såväl svårighetsgraden som underhållningsvärdet.

Kommentarer

Det går inte längre att kommentera. Tack för ditt deltagande!