Plattform som testats: PSP
Min första ordentliga introduktion till anime och manga fick jag genom serien Fullmetal Alchemist. Jag förundrades över historien och FMA har stannat kvar i min topplista sedan dess.
FMA handlar om de två bröderna Edward och Alphonse Elric, som gjort det förbjudna - försökt återkalla en död människa genom alkemi. De fick betala ett högt pris för sitt försök. Den yngre brodern Alphonse förlorade hela sin kropp, och skulle ha dött om inte den äldre brodern Edward hade offrat sin ena arm för att överföra Alphonses själ i en rustning. Bröderna vill nu ha tillbaka sina kroppar och är säkra på att det enda sättet att få det är att hitta den legendariska ”Philosopher's Stone”.
Likt de populära serierna Naruto och One Piece har ett par spel baserats på FMA. Det senaste som släppts här i Europa är alltså Fullmetal Alchemist: Brotherhood, ett fightingspel som gjorts utifrån mangan.
Licensspel har en tendens att inte bli sådär jättebra, även om det har kommit några guldkorn. Dessvärre är detta inte ett sådant. Spelet följer berättelsen i mangan, men är förstås avskalat som få. Detta gör att hela berättelsen verkar tunn och osammanhängande, när originalet egentligen tar upp djupa frågor om döden, människans rättigheter och andra tunga ämnen.
I spelets huvudläge, ”berättelseläget”, så tar man först kontroll över en av bröderna Elric, och får följa resan genom landet. Efter avklarad berättelse låser man upp nya karaktärer och brödernas historia och så fortsätter det till dess man låst upp allt.
Mellansekvenserna består av stillbilder på karaktärerna, text och ibland japanskt tal. Det går inte att byta språk på talet, men texten finns på en del olika språk (dock ej svenska).
Stillbilderna är tecknade i samma stil som anime-serien, vilket är ett stort plus. Tyvärr ändras inte karaktärens uttryck så mycket som jag skulle önska, utan samma bild av en leende Edward kan visas även om han funderar på något ledsamt.
Det går att uppgradera sina karaktärers förmågor med hjälp av färdighetspoäng som man skaffar sig genom att vinna eller förlora strider. Ja, även när man förlorar får man poäng, beroende på hur många attack-kombinationer man gjort och liknande. Detta gör att man efter att ha förlorat ett par gånger kan uppgradera en förmåga och kanske klara sig lite bättre.
Men egentligen kändes det mest som att det var ganska slumpmässigt om man skulle vinna eller förlora en strid. Man är nästan aldrig ensam mot fienden, utan har oftast en kamrat med sig. Efter att ha valt vilken av karaktärerna man vill styra så tas den andra nämligen över av den artificiella intelligensen. Tyvärr är AI:n inte speciellt bra, som så ofta i spel där mycket hänger på att den ska fungera.
