Green Day: Rock Band

Punken är inte död. Den bara luktar illa.

För drygt fem år sedan var musikspel något jag enbart trodde passade på någon obskyr arkadhall i Japan och jag kunde aldrig tro att Guitar Hero, som då var ensamma på marknaden, skulle ha en chans att slå igenom. Oj vad fel jag hade, nästan ett fel som spelar i samma liga som ”Internet är bara en fluga” eller ”Vi behöver aldrig har mer än 640 kb minne i datorn”. Guitar Hero ledde marknaden fram tills att Harmonix meddelande att de inte längre skulle jobba med serien och ta nästa steg i och med Rock Band.

I min lilla värld kulminerade hela genren och nådde sin högsta punkt med Rock Band 2 som hade det mesta man kunde önska av ett musikspel och nya låtar fanns att köpa varje vecka. Där någonstans sprack bubblan och varje nytt musikspel kändes mer och mer krystat, på gränsen till överflödigt.

1

Grönhårig dag.

Detta gällde speciellt de bandspecifika delarna som redan från början visade hur giriga företagen bakom spelen började bli. Nya plastinstrument för varje nytt spel och krympande låtlistor var det som började bli standard. Dessutom blev det mindre och mindre variation på låtarna då majoriteten var från enskilda band och det som gjorde de tidigare spelen så bra var just den stora variationen som praktiskt taget guidade oss igenom rockhistorien från 60-talet och framåt.

I mitten av förra året såg vi det påkostade The Beatles: Rock Band som följde det klassiska bandet genom sin karriär och nu har Harmonix gett sig på punkrockbandet Green Day. Att de valde Green Day var lite förvånande för även om det är ett stort och populärt band finns det andra som är större och haft längre karriär, men det är inte jag som gjort marknadsundersökningen och ska inte uttala mig om vad Harmonix väljer att satsa sina pengar på.

3

Bandmedlemmarna ser ut som att de hör hemma i en datoranimerad film, precis som i alla Rock Band-spel

Speltekniskt har spelet inget nytt att ge och den enda skillnaden jämte de vanliga Rock Band-spelen är att du i en del låtar kan sjunga i harmonier med flera av dina bandmedlemmar men detta såg vi redan i The Beatles: Rock Band så det är inget nytt eller revolutionerande i sig och det är långt ifrån alla låtar detta fungerar i. Men Harmonix har musikspel i ryggraden och allt i spelet flyter på utan några som helst problem och det är bristen på innehåll som snabbt tar ned oss på Jorden.

Redan från start ser vi hur begränsat Green Day är jämfört med tidigare spelen i serien. För det första så har vi bara 47 låtar allt som allt och merparten är enbart från albumen Dookie, American Idiot och 21st Century Breakdown vilket känns rätt snålt. Dessutom är hela karriärsläget rejält linjärt och är i praktiken bara återskapandet av tre av bandets spelningar.

Kör ett set på fyra till fem låtar för att låsa upp nästa set på fyra till fem låtar tills du låst upp alla 47, sedan är det klart. Inget i detta läge känns som om du får följa bandets resa genom 90- och 00-talet på det sättet vi fick gör med The Beatles, det är bara att spela igenom de tre konserterna och se glad ut.

Kommentarer (5)

Det går inte längre att kommentera. Tack för ditt deltagande!