Det är något speciellt med Dreamhack, det är nästan som att stiga in i en egen värld. En värld där allting är möjligt och natt blir till dag. Första gången jag var på Dreamhack var för fem år sedan, och sedan dess har jag varit där varje år. Även om mycket har förändrats är det fortfarande samma känsla man får när man stiger in genom portarna.

De första gångerna var det svårt att få tag på mat, numera är det svårt att välja vilken mat man ska äta. Tack vare att det finns minst en restaurang i lokalerna med riktig, lagad mat kan man hålla näringsintaget på en rimlig nivå samtidigt som man trycker i sig läsk, godis och snacks. Evenemanget växer varje år och slog sitt tidigare världsrekord genom att ha totalt 12 757 datorer anslutna i nätverket denna gång. Jag och min bror medverkade med två av dessa efter en lång resa genom snöstormar och rusningstrafik. Efter invigningen då de släcker ljuset och drar upp volymen sänker sig en känsla av att vara där jag hör hemma.

Det finns självklart mycket som är jobbigt med att vara på ett sånt här evenemang. Alla som har varit på festival känner igen sig i dåliga sovförhållanden och överfulla hygienutrymmen. Men dessa nackdelar vägs mer än väl upp av fördelarna och på nåt sätt hör de ändå till upplevelsen.

I mässområdets 4 hallar ryms ca 13 000 deltagarplatser, ett mässområde, turneringsarenor och sovplatser. På mässområdet tävlar högskolor, gymnasieskolor, försvarsmakten, hårdvarutillverkare och internetleverantörer om deltagarnas uppmärksamhet med allt från gratisprylar till tävlingsvinster. Där finns även Dreamhacks egen butik som innehåller entusiastversioner av allt som behövs till en riktig speldator.

E-sport har växt rejält de senaste åren och drar allt större publik. Tack vare detta fanns i år tre olika arenor där den absoluta eliten inom spel från flera olika genres samlas för att göra upp om ära och prispengar. De allra största turneringarna avgörs i Dreamarea Extreme direktsänds både av Dreamhack själva och Sveriges Television. Evenemangets absoluta höjdpunkt var för mig turneringen i Starcraft II: Wings of Liberty. Tack vare den största prissumman utanför Korea hade arrangörerna lyckats locka proffs från hela världen, inklusive Korea, Chile och Kanada. Konkurrensen var stenhård och den nagelbitande spännande finalserien är min främsta sportupplevelse i år.

Men Dreamhack handlar inte bara om spel, många av besökarna kommer utan egen dator och på kvällarna spelas koncerter för musikunderhållning. Bland årets artister fanns bla Lillasyster som gjorde en unplugged-koncert och Adept. Under nätterna uppläts scenen till flera olika DJ:er samtidigt som hallen lystes upp av lasershower. Men bredden är också en av Dreamhacks nackdelar. På en koncert förväntas rejält volym och om ljudnivån är hög på plats i vanliga fall stiger den till närmast outhärdlig under några av de mest högljudda spelningarna. Detta får effekten att deltagarna på plats buar ut artisterna och ger en lite dålig stämning.

Trots brist på sömn och värkande öron var årets Dreamhack Winter 2010 det bästa jag deltagit i och ger mersmak inför framtiden. Dreamhack är essensen av dator- och ungdomskultur och ger åtminstone mig chansen att fly till en plats där tillvaron är enklare och de svåraste valen handlar om vilken mat man skall köpa eller vilket spel som gäller härnäst.

Sometimes we include links to online retail stores. If you click on one and make a purchase we may receive a small commission. For more information, go here.

Jump to comments (1)

About the author

Johan Öbrell

Johan Öbrell

Community Manager

Community Manager Scifi- och spelnörd från Dalarnas djupa skogar som lika gärna tillbringar timmar med att finjustera alla inställningar han kan komma åt i diverse simulatorer och rollspel som att spränga utomjordingar i småbitar.