Hennes namn är Soldier. Hon är snygg, ser ut att vara runt 25 år och har mörkt, kort hår. Hon talar vädjande till en ämbetsman utanför människornas ambassad i Citadel ­- den stora och anrika rymdstationen där Galactic Council huserar.

Soldier har nämligen gift sig med en Asasi, men de har båda kallats in för tjänstgöring. Och nu vill Soldier söka reda på sin frus familj, så att deras dotter kan stanna hos dem i stället för att bli omhändertagen av staten. Saken är den att Soldiers familj inte vill ta sig an den lilla flickan. De har brutit kontakten med henne eftersom hon gifte sig med någon av en annan art. Asarin som står bakom disken är sympatisk, men kan inte göra något på grund av alla regler; för citadellet har fått en rejäl anstormning av flyktingar ända sedan Reapers attackerade Jorden. Det verkar som att handläggningstiden kommer att bli rejält lång.

Jag tänker knappt på det, men varje gång jag besöker citadellet så kollar jag in Soldiers situation. Jag håller mig kvar och tjuvlyssnar på hur det går för att se om hon har lyckats lösa de byråkratiska problemen och få sin dotter i säkerhet. Till slut får jag höra hur Asarin glatt berättar för Soldier att allt har ordnats, vilket givetvis gör Soldier överlycklig. Och jag med, på något sätt. Jag har aldrig pratat med Soldier eller haft någon direkt kontakt med henne, men hennes situation kändes ändå viktig. Det var en liten gnutta glädje i en berättelse som fyllts med så mycket skräck och hopplöshet.

Det är just såna här smådetaljer som BioWare lyckas så väl med, och Mass Effect 3 innehåller massvis med sådana.

"I en spelindustri som allt mer kretsar kring långlivade spelserier, årliga uppdateringar och sidoberättelser bjuder Mass Effect 3 på någonting sällsynt: ett sista kapitel. Slutet är här."

Reapers, de syntetiska bödlarna som vill rensa galaxen från alla avancerade livsformer, har återvänt med all sin kraft och har satt klorna i Jorden. Samtidigt har den avknoppade och extrema människorättsorganisationen Cerberus något fuffens för sig, medan Quarian och Geth utkämpar ett eget krig och Galactic Council låsts av kompromisser och fult spel. Allt har helt enkelt gått åt helvete.

I en spelindustri som allt mer kretsar kring långlivade spelserier, årliga uppdateringar och sidoberättelser bjuder Mass Effect 3 på någonting sällsynt: ett sista kapitel. Slutet är här.

Det har gett BioWare friheten att gräva djupt i sin enorma tricklåda och skapa ett storslaget äventyr som drar inspiration från många genrer. Flera olika spelstilar används, men fokus ligger fortfarande på spelets karaktärer och huvudberättelse.

About the author

Dan Whitehead

Dan Whitehead

Senior Contributor, Eurogamer.net

Dan has been writing for Eurogamer since 2006 and specialises in RPGs, shooters and games for children. His bestest game ever is Julian Gollop's Chaos.

Fler artiklar av Dan Whitehead