Veckans Retrokanon är en återkommande torsdagsföljetong (dock försenad till fredag denna gång /red.anm.) här på Eurogamer, då vi presenterar ett spel vi kanske misstänker att du glömt men som på sin tid var riktigt bra. Veckans Retrokalkon är ett spel inom samma genre, fast denna titel får mer än gärna glömmas bort i all evighet.

Tanken är att spelen ska hänga ihop någorlunda rent genremässigt och presentera det bästa och det sämsta från en tid som flytt. Spelen vi kollar på kommer företrädesvis från C64, A500, Atari, NES, SNES, Saturn, Dreamcast, SEGA Master System och SEGA Mega Drive och ska ha rätt många år på nacken. Call of Duty: Modern Warfare duger alltså inte.

Veckans Retrokanon: Space Hulk (A500, 1993)

Ingen kan höra dig skrika i rymden, men i rymdskepp kan du säkert skrika rätt högt. Warhammer 40k och deras machokrigare med extremt stora rustningar har fascinerat människor under årtionden och passar utmärkt att basera spel på.

1
Efter HR Giger verkar alla utomjordingar se ungefär likadana ut.

Så vad får du om du kombinerar universums bästa i form av en grupp Space Marines med universums sämsta - denna gång inkarnerad som läskiga och extremt snabba utomjordingar - och slänger in dem i ett övergivet rymdskepp?

Klassikern Space Hulk, såklart.

Spelet är baserat på brädspelet från Games Workshop med samma namn, där du kontrollerar fem marinsoldater med den rätt tveksamma uppgiften att utrota dödliga monster, så kallade Genestealers.

Det gäller att tänka taktiskt och fatta rätt beslut vid rätt tillfälle för att undvika en säker och ganska blodig död. Turligt nog ser du situationen från samtliga gruppmedlemmars perspektiv samtidigt och kan dessutom pausa tiden under kortare stunder för att ge order. Utan dessa hjälpmedel skulle överlevnad näst intill vara en omöjlighet då spelet är tämligen oförlåtande.

Men trots svårighetsgraden, eller kanske tack vare den, är den krypande känslan av att vara utlämnad i en helt isolerad plats utan reträttmöjligheter mycket svårslagen. Nerverna är hela tiden på helspänn och när som helst kan det tryckande lugnet förvandlas till kaos.

För mig är nog Space Hulk det första spelet som verkligen fick mig att hoppa till av rädsla genom att skapa en närvarokänsla vi på den tiden inte fick se allt för ofta.


Veckans Retrokalkon: Predator 2 (SEGA Master System, 1991)

Återigen är det en filmlicens som blir Retrokalkon och denna gång är det Predator 2 som leds till huggkubben.

2
Ok...var är rovdjuret, undrar vi...?

Det släpptes flera olika versioner av detta spel och till några plattformar var denna titel ett skapligt actionspel á la Operation Wolf, som vi faktiskt hade som Retrokanon för ett tag sedan.

Av någon outgrundlig anledning valde SEGA att ändra på konceptet till sina konsoler vid tillfället; Master System, Mega Drive och GameGear. Dessa varianter blev istället skjutspel som ses från en isometrisk vy, men som inte ens kommer i närheten av konkurrenternas dito.

Om det var konsolernas begränsningar eller ett dåligt beslut av SEGA får vi kanske aldrig veta, men Predator 2 lär inte ha hamnat på speciellt många topplistor, om de inte handlar om misslyckade filmlicensspel förstås.

Sometimes we include links to online retail stores. If you click on one and make a purchase we may receive a small commission. For more information, go here.

Jump to comments (2)

About the author

Mikael Åkesson

Mikael Åkesson

Artikelredaktör

Prylnörd som spelat tv- och datorspel sedan början av 80-talet. Har en förkärlek till spel med mycket smyg- och stealth-inslag och håller Thief II som höjdpunkten i genren och ett av de bästa spelen genom tiderna.