Lönnmördaren Corvo är vad de kallar mig nu. De opportunistiska svinen mördade kejsarinnan, vars skuld hamnade på mig - hennes livvakt. Den rättmätiga tronarvingen, kejsarinnans dotter Lady Emily, fördes bort samtidigt som jag släpades iväg till min cell i väntan på min avrättning. Känslan av maktlöshet svepte över mig fram till jag blev kontaktad av grupp som insåg att vad som hade skett var en blodig kupp för att ta över tronen.

De hjälpte mig att fly fängelset och gav mig en fristad där jag kunde återhämta mig. Jag fick möjlighet att se över situationen och hjälp att konstruera en plan. Hatet mot människorna som med våld hade försatt Dunwall i fascism bubblade inom mig, men min huvudsakliga fokus låg på Emily. Flickan har under min tjänstgöring som livvakt blivit näst intill en dotter för mig. För hennes skull kommer jag inte att sjunka ner till mina fienders nivå. En snabb död är inte ett straff som är passande för dessa ynkryggar. De kommer att få leva med sina val och konsekvenserna av dessa i resten av deras liv.

"Jag håller fortfarande hårt vid mina principer och inte en enda själ har ännu dött."

Jag hade en underlig dröm nyligen. En man dök upp och ledde mig genom en konstig värld med lösryckta rum som hängde fritt i luften. Han gav mig någon form av markering eller tatuering på handen som gav mig förmågan att transportera mig till platser jag normalt sett inte skulle kunna nå. När jag sedan vaknade visade det sig att jag inte alls drömt det här. Jag hade fortfarande markeringen på handen och jag har börjat få märkliga reaktioner när jag närmar mig vissa talismaner och runor. Det verkar som om dessa påverkar mina färdigheter, gör mig starkare. Jag måste undersöka detta närmare.

Nu när allt har startat har jag börjat att ta mig an en del av konspiratörerna som låg bakom kuppen. Jag håller fortfarande hårt vid mina principer och inte en enda själ har ännu dött. På sin höjd har några fått en oväntad tupplur genom mina preparerade sömnpilar till armborstet. Några önskar dock säkert att jag gjort processen kort med dem och begravt min kniv mellan deras skuldror men jag kan inte smutsa ner mina händer med deras blod. Jag hade inte kunnat se Emily i ögonen om jag visste att jag inte var bättre än avskummet som förstörde hennes liv. De skyldiga kommer att ha resten av livet på sig att tänka över vad de har gjort.

Mina färdigheter börjar bli mer effektiva nu. Jag känner mig som ett rovdjur under mina uppdrag när jag analyserar min omvärld för bästa möjliga väg till mitt mål. Jag sitter hukad i skuggorna och lyssnar på patrullernas samtal för att snappa upp varje liten ledtråd som kan hjälpa mig att komma nära målet utan att dra till mig onödig uppmärksamhet. Skuggorna har blivit min bästa vän den senaste tiden men jag har märkt att hustaken kan vara en minst lika värdefull allians. Mina nyvunna krafter gör att jag på ett enkelt och framför allt säkert vis kan hoppa mellan taken och det har sparat mig många konfrontationer med vakter.

Jag kan se slutmålet nu likt ett ljus i en mörk tunnel. Snart är rättvisan skipad, snart har alla fått vad de förtjänar.

Sometimes we include links to online retail stores. If you click on one and make a purchase we may receive a small commission. For more information, go here.

Jump to comments (4)

About the author

Johan Lindros

Johan Lindros

Skribent

Skåning, gamer och hockeyfan. Med Atari 2600 som inkörsport till spelvärlden skapades en i stort sett allätare när det gäller spelgenrer, dock med en förkärlek för rollspel, en passion som endast matchas av känslorna för Philadelphia Flyers. Tycker att spel med delad skärm är ett av de mest underskattade nöjena som finns.