Souls-serien har gjort mig konservativ. Vanligtvis förespråkar jag förändring och framåtrörelse inom det mesta när det kommer till spel - en uppföljare ska inte vara en identisk kopia av sin föregångare. En uppföljare ska behålla det som gjorde originalet så bra, och samtidigt tillföra något nytt och oväntat. Men så är det inte med mig och From Softwares spel. I Souls-seriens fall har varenda liten förändring varit svår att svälja. Jag menar, varför laga något som inte är trasigt?

Bloodborne är det spel som skiljer sig mest från tidigare From Software-spel. Den mörka fantasyvärlden från Dark Souls har bytts ut mot gothiska katedraler, varulvar och hagelbössor. Bloodborne är en fortsättning av all den erfarenhet som From Software och regissören Hidetaka Miyazaki samlat på sig genom åren sedan Demon's Souls. Samtidigt är det starten av en helt ny spelserie.

Bloodborne börjar med att din karaktär genomgår en mardrömslik operation. När du vaknar upp är du ensam i operationssalen. Det är nu upp till dig att utforska den mörka världen Yharnam, och pussla ihop vad det egentligen är som försigår.

Bild 1
Staden Yharnam är sanslöst vacker och utnyttjar verkligen hästkrafterna i PS4 till max, men de gotiska miljöerna tenderar att bli lite repetitiva.

Bloodborne för vidare traditionen av environmental storytelling. Bortsett från ett fåtal filmsekvenser berättas handlingen genom miljöer, kryptiska dialoger och föremålsbeskrivningar. I en tid där spel är övertydliga i sitt berättande känns det befriande att From Software envisas med sin kompromisslösa berättarteknik. Yharnam är en fascinerande värld som rymmer många forna intriger och sorgliga öden. Men spelet kräver din uppmärksamhet och nyfikenhet för att avtäcka dem.

I en tid där spel är övertydliga i sitt berättande känns det befriande att From Software envisas med sin kompromisslösa berättarteknik.

Kompromisslöst är ett ord som går att applicera på alla Souls-spel, och Bloodborne är inget undantag. Den höga svårighetsgraden är fortfarande From Softwares varumärke. Grunden i stridsmekaniken är densamma som tidigare. Du samlar på så kallade blood echoes genom att döda fiender. Dessa använder du för att göra din karaktär starkare. Dör du så tappar du allt blod du samlat på dig, och har en chans till på att komma lika långt för att plocka upp dem igen. Dör du på vägen försvinner dina surt förvärvade poäng för alltid.

De största nyheterna i spelmekaniken är att du numera samlar på dig Insight-poäng. Insight används bland annat för att kunna samarbeta med andra spelare online, eller för att anfalla dem. Du får poängen genom att använda föremål eller döda bossar. Men det kan slå tillbaka. Samlar du på dig för mycket Insight blir du sakta galen - fiender ändrar plötsligt sina anfallsmönster och dyker upp på oväntade platser. Det är ett snyggt grepp som passar väl in i Bloodbornes råa universum.

En annan stor nyhet är att du kan få tillbaka det liv du förlorar när en fiende anfaller dig, genom att anfalla tillbaka inom en viss tid. Det låter kanske som en liten förändring, men det är precis sånt som kan få oss Souls-veteraner att sätta kaffet i halsen. Lyckligtvis gör inte detta spelet mycket enklare. Tvärtom kan ett slag från en fiende få dig att bli mer aggressiv än vad du egentligen borde vara, i hopp om att återhämta det liv du precis förlorat. Det gör striderna mer levande, och passar utmärkt med det upptrissade tempot.

Online-läget är definitivt den största nyheten med spelet. Genom spelets gång kan spelare låsa upp slumpmässigt genererade grottor som de kan ta sig an tillsammans, eller spela mot varandra. PVP (spelare mot spelare) har det största underhållningsvärdet, där upp till två spelare ska försöka stoppa den tredje från att ta sig till bossen. Det hela blir en intensiv katt-och-råtta-lek som ger spelet mervärde.

Det hela blir en intensiv katt-och-råtta-lek som ger spelet mervärde.

Den enda egentliga invändningen mot Bloodborne som jag har är just miljövalet. Yharnam är en sanslöst vacker värld och det märks att konsolen tar i från tårna prestandamässigt. Men de pampiga slotten och de skitiga bakgatorna tenderar att kännas repetitiva. Souls-serien alltid haft en enorm variation av miljöer, medan Bloodborne har låst sig vid en typ av miljö, med några små förändringar i omgivningen då och då. Efter att ha tagit sig från Drangleics mörka skogar till drakarnas himmelrike i Dark Souls 2 är det svårt att inte hungra efter mer än de områden Bloodborne erbjuder. Detsamma gäller fiendedesignen, som saknar den visuella bredden som fanns i Dark Souls.

Bild 3
Samma grundläggande spelmekanik från Souls-serien återfinns i Bloodborne, men med nya tillägg som tvingar spelaren att vara mer offensiv.

Jag måste erkänna att det har det varit svårt att vänja mig vid spelets förändringar. Du hittar till exempel väldigt lite vapen och föremål, estetiken saknar visuell slagkraft och det finns få datorstyrda karaktärer att interagera med. Bloodborne känns överlag lite mer avskalat i jämförelse med det enorma Dark Souls 2, men allt som allt är Bloodborne en fantastisk upplevelse. Den spelmekanik som From Softwares titlar vilar på är så pass stabil och underbar, att det är svårt att inte vilja att andra spelserier kopierade den rakt av.

Bloodborne lyckas trots allt mäta sig med From Softwares forna alster. Och då är det ändå en konservativ som talar.

About the author

Aldo Sartori

Aldo Sartori

Skribent

Aldo är en nyhetsreporter på dagen, spelskribent på kvällen, och Totoro på natten. Han ser sig själv som en Mother hen av spel. Alla spel är välkomna under hans famn. Från svettiga FPS till mentalt nedbrytande strategispel och allt där emellan. Legenden säger att han föddes med en Gameboy i handen. Har varit på Eurogamer sedan mars 2015.

Fler artiklar av Aldo Sartori

Kommentarer (0)

Hide low-scoring comments
Ordna
Threading

Relaterat material

RekommenderatRecension: Bloodborne: The Old Hunters

Är du sugen på mer viktorianskt smisk? Alex håller i piskan och är redo.

Sommarrean på PlayStation Store har kickat igång

Massor av grymma spel till billigt pris.

Bloodborne blir ett kortspel

Döda monster och samla blod.