Välkomna till gigabyte-eran, eller åttonde konsolgenerationen som den också kallas. Sony och Microsoft har med sina nya konsoler tagit ordet "nedladdningstid" till nya höjder, med patchar vars storlek inte sällan tvingar oss använda just måttenheten gigabyte. Wolfenstein: The New Order, Battlefield 4, Forza 5, ja jag kan rabbla upp säkert några dussin titlar till som alla har en sak gemensamt; enorma uppdateringar - ofta släppta samma dag som spelen själva.

De som någon gång valt att starta ett spel långt efter dennas release, har varit de kanske värst drabbade av detta fruktansvärda problem. Problemet som faktiskt startade redan under den förra generationen; Playstation 3, med sitt långsamma nätverkskort var redan den en sällan skådad pestorgie i uppdateringar. Och som att, ibland timslånga, väntetider inte vore nog - spelen vägrade dessutom starta före sina, sällan märkbara, poleringar. För egen del minns jag särskilt den dagen jag fick ett oväntat sug efter att utmana kurvorna i Gran Turismo 5, och hur Sony fyra timmar senare lämnade över bilnyckeln.

För egen del minns jag särskilt den dagen jag fick ett oväntat sug efter att utmana kurvorna i Gran Turismo 5, och hur Sony fyra timmar senare lämnade över bilnyckeln.

Men hur kunde då gårdagens spel klara sig så bra utan en massa uppdateringar?

1
Att nu kunna starta igång Borderlands på Xbox One äger - så vida du inte sitter på en seg lina

Föreställ dig att tvingas uppdatera ett Nintendo 8-bitarspel för att få det att fungera. Hade Nintendo bifogat en hög disketter med varje spel, så att spelarna - via den för ändamålet utvecklade diskettstationen - kunde applicera den obligatoriska day one-patchen? Nej lyckligtvis lades det på 90-talet ner mer tid på att färdigställa och mindre på att stressa ut, vilket också var en av anledningarna till att dåtidens spel mestadels fungerade prickfritt från dag ett. I rättvisans namn var ju spelen på den tiden visserligen mindre avancerade, men det samma gällde ju också för utvecklingsmöjligheterna av dessa. De få gånger konsolerna verkligen drabbades blev dock buggen för alltid ihågkommen, som en tatuering på en fyllecharter.

Uppdateringar, som med sina nedladdningstider skapar flashbacks av tinnitustjutande modemljud, är som sagt ett relativt nytt fenomen. Och problematiken beror inte bara på att den allt mer avancerade tekniken skapar högre uppförsbackar för utvecklarna. Utgivarna är minst lika skyldiga då de, med blåslampan i baken på sina studior, ofta tvingar sina anställda till att stressa ut sina verk.

Nyligen utkomna Borderlands: The Handsome Collection var inget undantag. Samlingen som innehåller uppiffade versioner av Borderlands 2 och The Pre Sequel, hade på Xbox One en patch per spel - på cirka åtta gigabyte vardera. Åtta gigabyte är lika mycket som två normala DVD-skivor, eller standardstorleken för ett Xbox 360-spel. Ännu värre var det i höstas när Microsoft Studios släppte sin Halo-samling The Master Chief Collection. Istället för att skjuta aliens fick fansen njuta av att se konsolens nedladdningsindikator ticka upp till de 20 gigabyte spelet behövde för att kunna starta.

Istället för att skjuta aliens fick fansen njuta av att se konsolens nedladdningsindikator ticka upp till de 20 gigabyte spelet behövde för att kunna starta

2
Halo i 1080p och 60 FPS, jo jag tackar jag! Men förvänta dig inte att kunna starta spelet den närmsta timmen.

Jag förstår att spelutveckling är en oerhört komplicerad process och att många problem kan uppstå - inte minst i slutskedet. Men varför då inte vänta någon vecka extra med släpp, så de med sega linor har chansen att spela det färdiga spelet åtminstone samma dag? Extra bekymmersamt är att föregående stycke avhandlar nyversioner av redan existerande spel. Kalla mig gnällig, men det är något med att behöva uppdatera en uppdatering som känns fel. Både Microsoft och Gearbox har i efterhand haft olika förklaringar till de massiva patcharna, vilka också kändes tämligen motiverade. Men de hade gärna fått utannonsera dem innan vi besökte våra lokala spelbutiker för att införskaffa dessa, egentligen ofärdiga, produkter.

Jag förväntar mig inte att dag ett-patcharna kommer försvinna, men låt oss hoppas att dessa groteska varelser åtminstone kikar igenom viktväktarnas broschyr. Internets U-länder vill också kunna spela de nya spelen, gärna samma dag som oss andra.

Sometimes we include links to online retail stores. If you click on one and make a purchase we may receive a small commission. For more information, go here.

Jump to comments (0)

About the author

Alex Pettersson

Alex Pettersson

Skribent

Alex är en allätare och lapar i sig det mesta inom spel. Dark Souls, Metroid och Uncharted får helt enkelt slåss med FIFA om uppmärksamheten i sladdljungeln under tv:n. Och eftersom han är så förbaskat gammal har han också minst 25 års erfarenhet av spelande.

Fler artiklar av Alex Pettersson

Kommentarer (0)

Det går inte längre att kommentera. Tack för ditt deltagande!

Hide low-scoring comments
Ordna
Threading

Relaterat material

Recension: Wolfenstein: The New Order

Retrofuturism och enorma bössor. Ja tack!

FeatureEurogamer.se lägger ner - tack för att du läste

Vi har kommit till vägens ände. Nu vänder vi blad.

FeatureSuper Mario Run kommer inte till Switch

Men du har väll en smartphone?