Recension: New Style Boutique 2

Mode i miniatyrformat.

Ett platt och tråkigt spel som med lite extra krut hade kunnat bli någorlunda bra.

Jag vet vad ni förväntar er av mig i den här recensionen. Ett spel som New Style Boutique 2 kan ju omöjligen innehålla ett uns av kvalité och att därför borde jag, likt en kock som äter på McDonalds, såga det vid fotknölarna. Och jag menar, det är ju inte så att jag förväntade mig att den här recensionen skulle bli något annat än just det heller.

Men situationen kräver ändå att jag är ärlig, och det är precis vad jag tänker vara. New Style Boutique 2 är inte ett bra spel, men det är heller inte ett dåligt sådant. Här finns faktiskt tillräckligt mycket bra komponenter för att inte bara hooka mig (milt, men ändå), utan även för att få mig att önska att det levt upp ännu mer till sin potential. Ja, jag sa det: New Style Boutique 2 har potential.

Men eftersom ni alla är här för sågningen så kan jag väl börja med det som är sämst med spelet. Premissen är, föga förvånande, tunnare än ett pappersark. Du spelar som barnbarnet till en kvinna som i sin ungdom på något sätt lyckades krympa ner till miniatyrstorlek och bosätta sig i en miniatyrstad full av miniatyrmänniskor. Väl där startade hon en framgångsrik klädbutik tillsammans med en vännina, från vilken hon spred modevärldens budskap till stadens alla hörn. Men en dag lämnade hon plötsligt staden och låste dörren till världen, vars modekänsla snabbt förtvinade i hennes frånvaro. Dörren till staden förblev låst tills dagen hon överlämnade nyckeln till dig, sitt barnbarn, och snabbt står det klart att du, tillsammans med barnbarnet till din farmors väninna (alltså, för Guds skull), ska ta över stafettpinnen och återigen bli en förkämpe för allting chic i staden.

2
Här är stadens centrum. Livat, eller hur?

En handling som denna väcker naturligtvis frågor. Hur är det möjligt att krympa ner till dockstorlek? Existerar miniatyrstaden i ett parallellt universum, eller på ett alternativt existensplan? Varför har ingen av stadens invånare tänkt på att det finns en dörr till en annan, för dem enorm värld? Jag vet att spelet är riktat mot yngre människor och att man nog bara borde ta det som det är, men om utvecklarna har bemödat sig med att skapa en så invecklad premiss känns det ju märkligt att de inte själva verkar veta vad allt betyder.

Du får hursomhelst snabbt ta över ansvaret för butiken, vilket till en början egentligen bara innebär att du bestämmer vilken musik som spelas i affären och bemöter dina kunder. I takt med att du säljer mer och mer kläder får du mer ansvar, till exempel för att köpa in kläder från leverantörer och bestämma mer över hur butiken ser ut. Det centrala i spelet är kundbemötandet, där du måste ta fram rätt plagg för varje kund baserat på hennes smak, önskemål och budget. För varje framgångsrikt servad kund får butiken in pengar, vilket används till att köpa in fler plagg från butikens leverantörer. Här gäller det alltså att köpa in rätt plagg för att maximera chansen att välja ut rätt plagg till dina kunder, något som visar vara inte helt problemfritt. Kanske beror det här på att jag kan försvinnande lite om damkläder, men jag skulle säga att i genomsnitt valde ut rätt plagg ungefär 50% av tiden. Affären gick väl lite halvknackigt, om jag ska vara ärlig, även om soundtracket jag valt ut till den var grymt.

1
En av många märkliga funktioner i spelet: möjligheten att klä upp skyltdockor i din lägenhet. Man undrar ju lite varför?

Och det är faktiskt här spelet lyser starkast. Det är lite småkul att försöka taktiskt köpa in plagg och sedan försöka sälja dem. Samma nerv som Animal Crossing slår an lyckas även det här spelet vidröra, om än väldigt försiktigt. Det är kul att se butiken utvecklas i takt med att den drar in mer stålar, även om det inte verkar finnas så himla mycket mer att göra när den nått en viss storlek. Men ändå, det finns något här som inte är helt hemskt.

Just därför är det kanske extra frustrerande att resten av spelet är så plågsamt platt och mediokert. Staden går inte att navigera som i andra tredimensionella spel, utan delas istället upp i områden på en karta som du kan välja destination på. Frustrerande nog måste man använda sig av kartan för att ta sig till för spelet viktiga destinationer som leverantörsbutikerna och parken (där potentiella kunder finns, om jag förstått det rätt), istället för att bara få åtkomst till dessa i en meny (vilket, egentligen, kartan på något sätt blir). Det är krångligt och långsamt, något som bara förstärks av den glättiga och oinspirerade bakgrundsmusiken.

3
Det finns många sätt att skräddarsy din karaktärs utseende på.

Men visst, det finns saker att gilla med New Style Boutique 2. I sin kärna har det en spelmekanik som är uppmuntrande och smått beroendeframkallande, som känns tillfredsställande och underhållande på samma sätt som ett Animal Crossing-spel gör, fast i en mycket mindre utsträckning. Och det kanske är det som är spelets allra största problem. Inte att det har en platt story eller smaklös design, utan att det enda det gör bra görs så mycket bättre av andra spel. Det förtjänar ingen sågning vid fotknölarna, men inte något av din tid heller.

Read the Eurogamer.net reviews policy

Sometimes we include links to online retail stores. If you click on one and make a purchase we may receive a small commission. For more information, go here.

Jump to comments (0)

About the author

Lucas Jones

Lucas Jones

Skribent

Lucas är en nationalekonom in-the-making från Skåne som envist hävdar att Nintendo 3DS är den bästa konsolen som finns. Han är i dagsläget den enda spelskribenten i hela Sverige som inte har en nextgenkonsol, och är därmed lika förlegad som en VHS-spelare.

Relaterat material

FeatureAndréas krönika #8: Vad vill du se på Eurogamer Sverige?

För att Eurogamer Sverige ska bli bättre behövs din åsikt.

FeatureHär är det bästa från årets GDC

Lucas plockar ut godbitarna från mässan.

FeatureDärför ska du vara taggad på Quantum Break

Vi berättar anledningarna till varför du ska hålla koll på Remedys kommande tredjepersonsskjutare.

Fallout 4: fusk och konsolkommandon

Alla kända konsolkommandon för PC-versionen av spelet.

Recension: Resident Evil: Revelations 2

Alex har som vanligt köttat ner zombie-horder. Börjar han ledsna?

Andra saker på sidan...

Kommentarer (0)

Det går inte längre att kommentera. Tack för ditt deltagande!

Hide low-scoring comments
Ordna
Threading