Recension: 1993 Space Machine

Spelet som återuppstått från de döda.

Spelet är inte exceptionellt, varken 1993 som 2016, men som historiebärare saknar det motstycke i spelvärlden.

År 1993 hade Krister Karlsson en dröm. Han drömde om att få göra sitt alldeles egna sidoscrollande shoot'em up-spel. Han ville se om svenskdesignade pixel-rymdskepp kunde mäta sig med 90-talets genrekungar: R-Type och Gradius. En obesvarad kärlek tog dock död på den drömmen. När spelet nästan var redo att släppas blev en av Kristers programmerare olyckligt kär i spelets andra programmerare och det lilla utvecklargänget från Alingsås vart tvungna att gå skilda vägar. Det tänkta Amiga-spelet lades i en låda och glömdes bort.

3

Man brukar säga att mode går i vågor och tar ungefär 20 år på sig för att bli populärt igen. Och mycket riktigt lever vi nu i en tid där retrodoftande indiespel är det nya svarta. Efter att ha sett spelet Jamestown - ett annat actionspäckat shoot'em up målat i gamla färger - insåg Krister Karlsson att folk älskar pixelspel med samma glöd idag som på 90-talet. Så han beslöt sig för att leta upp den gamla kassetten där det stod "Shenandoah: Daughter of the Stars", döpa om det till: 1993 Space Machine och ge drömmen en ny chans.

Resultatet är en häftigt upplevelse. Kanske inte för att spelet är exceptionellt eller revolutionerande, varken då eller nu. Men för att vi får chansen att spela något som utvecklats i en annan tid. Där alla retroinspirerade indietitlar blinkar till det förflutna med vetskapen om allt som har hänt efter, framstår 1993 Space Machine som naivt och nyfiket. Spelets kod vet helt enkelt inte att millennieskiftet har inträffat. Vilket gör det till en unik angelägenhet, värt att insupa bara för den historiska tyngden det bär på.

Men om vi bortser från historien och analyserar spelet som att det släpptes idag - ja ni förstår vad jag menar - hur står sig 1993 Space Machine då?

4
Spelet hette från början Shenandoah: Daughter of the Stars. Småcoolt och småtöntigt på samma gång.

Hantverket är onekligen stabilt, kontrollen sitter som en smäck, grafiken är bedårande pixelvacker (även med dåtidens mått mätt) och svårighetsgraden helt i klass med genrens allra tuffaste utmaningar. Det som sticker ut mest är dock musiken, som blandar magisk ambient electro-dunk med en melankolisk känsla som närmast går att hitta i spel som Ecco The Dolphin till Sega Mega Drive. Ska man vara ärlig hade många spel under tidigt 90-tal detta drömska melankoliska anslag, där 1993 Space Machine även delar känsla med Myst eller Another World snarare än R-Type och Gradius. Om det är melankoliskt för att det är svenskt låter jag vara osagt, men musiken är så bra så att den är värd ett ordentligt soundtrack.

2

Hade jag recenserat spelet på 90-talet hade jag sagt att det är "coolt för att vara svenskt". Det uttrycket håller inte riktigt idag då svenska spel numera tillhör den yppersta världseliten, men då betydde det att spelet är bra men såklart inte i klass med japanska spel. Och fast 1993 Space Machine inte gör några uppenbara fel så finns ändå känslan av att det är en billig kopia av något annat. Bullet hell finns onekligen så det räcker och blir över, men det är inte riktigt lika extravagant och färgsprakande som i Japans motsvarigheter.

Jag hade skrivit att det är häftigt att man - istället för traditionsenligt bara få leka med ett skepp - kan välja bland tonvis av fordon som går att uppgradera till evigheten och vidare. Det inslaget hade vart lite annorlunda då, men idag knappast något att skryta med.

7
Spelet är förbannat svårt. Som alla spel var 1993.

1993 hade jag nog inte nämnt att svårighetsgraden är i det brutalaste laget, för det var alla spel på den tiden. Men idag skulle jag säga att det krävs ett enormt fokus för att ens klara de första banorna. För att inte tala om de utdragna boss-striderna, som ibland är så svåra att det förtar lite av både atmosfär och upplevelse. För att vara fördomsfull tror jag inte ens dagens kids har tålamod att spela om en bana 277 ggr. Men det är ju en smaksak, för den som ger sig tusan på att nöta spelet kommer belönas med känslor man inte trodde fanns längre.

5
Estetiken är magisk. Ja om man gillar 90-talet vill säga.

Jag vet inte om det är nytt tillägg för 2016 - likt widescreen-anpassningen - men istället för gamla skolans game over-koncept, där man fick börja om från början om du dog, får man i 1993 Space Machine oändligt antal continues. Samtidigt har utvecklarna varit fiffiga och lånat in "You Died"-skärmen från dagens hardcore-spel och håller räkningen på varje skepp du förlorar. I början bryr man sig inte men när man ser att det börjat närma sig 100 dödsfall bara på andra banan börjar man svettas över sin uselhet. Till slut får det önskad effekt och man sitter och svär och gapar tills man tagit sig igenom kulhelvetet.

44
Jo jag vet när jag dör, men tack för påminnelsen!

Kort och gott erbjuder 1993 Space Machine ett välgjort tillskott till en genre som aldrig har toppat några försäljningslistor eller får någon uppmärksamhet. För dem som inte är intresserade av spelets historia eller shoot'em ups överlag är detta bara en axelryckning men få kan förneka hur tidlöst och spelbart spelet ändå är. 1993 Space Machine är inget mästerverk men det är lika bra 1993 som 2016 som 2057.

Vilka spel kan man säga så om idag?

Read the Eurogamer.net reviews policy

Sometimes we include links to online retail stores. If you click on one and make a purchase we may receive a small commission. For more information, go here.

Jump to comments (0)

About the author

Jimmy Andersson

Jimmy Andersson

Nyhetsskribent

Jimmy härstammar från den hårda bohusgraniten i väst, men blev en mjuk spelpojke tack vare sin Game Boy. Han har läst neurovetenskap i Sverige och evolutionär psykologi i Skottland i hopp om att förstå vad som händer i våra hjärnor när vi spelar. Han gillar spel som fokuserar på spelmekaniken men som också dryper av atmosfär så som Zelda, Half-Life och Civilization. Resten av Jimmys hjärta tillhör punk och fotboll.

Relaterat material

FeatureFörtitt: Mario Tennis: Ultra Smash

Vår älskade Mario med vänner är tillbaka i ännu ett hysteriskt sportspel.

EA på E3, live

Klockan 22.00 drar EAs presskonferens igång. Vi på redaktionen streamar konferensen och kommenterar den i vår live-chatt som du hittar nedan. Häng gärna med!

FeatureFörtitt: Tom Clancy's The Division

Lucas har dykt ner i virushärjade New York och blivit smittad av online shooter-sjukan.

FeatureFörtitt: The Sims 4 Dags Att Jobba

Sheila Stormfeldt från danska Eurogamer har testat den kommande expansionen.

Andra saker på sidan...

Kommentarer (0)

Det går inte längre att kommentera. Tack för ditt deltagande!

Hide low-scoring comments
Ordna
Threading