Jag vet ärligt talat inte vid vilken ålder jag började med Pokémon, och det säger nog en hel del. Jag kommer ihåg alla de morgnar då jag sprang in i mina föräldrars sovrum för att se dagens avsnitt, de sändes alltid klockan 7 varje lördagsmorgon och det var höjdpunkten på min vecka. Men så kom spelen. Plötsligt var varje stund utav varje dag höjdpunkten av min vecka. Under den där ljuva tiden då sommarlov innebar faktisk ledighet utan bekymmer eller sorger befann jag mig oftast i min familj båt ute i den svenska skärgården, och det är även därifrån jag har de allra starkaste minnena utav mitt skärande rosa GameBoy Color och mitt Pokémon Red.

2015/articles//a/1/8/3/9/1/6/5/eurogamer-hp2mxz.jpg
Where it all began.

Jag antar att tiderna då en sprang över ängarna med bara fötter och lekte var över, för jag spenderade den mesta av min tid i mina vänners båthyttar, försjunken i spelets fantastiska värld. Min GameBoy var så älskad av mig likt min telefon är idag. Jag tog inte ett steg utan konsolen i hand.

Jag var alltid ett barn med livlig fantasi och med en enorm kärlek för att drömma mig bort till andra platser. Böcker slukades, jag började skriva mina egna små noveller i tidig ålder. Att jag inte förstod ett ord av vad som sades av engelskan i mitt Pokémon Red såg jag inte alls som ett hinder, utan som en möjlighet för att göra upp mitt alldeles egna alternativa scenarion. Helt plötsligt hade skurkarna i Team Rocket ett helt annat motiv för sina planer, Professor Oak utnyttjade alla de barn han gav en Pokémon till för världsherravälde och jag skulle stoppa dem alla för gott med min älskade Charmander.

2015/articles//a/1/8/3/9/1/6/5/eurogamer-zopjaf.jpg
Oak har alltid varit jäkligt skum i mina ögon.

Att inte förstå engelska när man spelar Pokémon gör det inte bara enkelt att bli inspirerad till nya historier, det gör det också ursvårt att ta sig dit man ska. Okej att vägarna oftast är enkelriktade för att komma till nästkommande stad, men när Malin, 7 år gammal, går in i Mt. Moon och det är kolsvart är det inte alltid så lätt att förstå vad syftet med attacken Flash egentligen är. Jag lyste självklart aldrig upp grottan, utan kämpade mig envist igenom till andra sidan i det eviga mörkret. Jag är urusel på att fråga om hjälp.

De flesta Pokémon-spelen utgår ifrån samma koncept, och nuförtiden även samma kartor, men i mina ögon kan spelen aldrig göra något fel. De utgör tidlös underhållning för alla åldrar, en blandning av lättsinnig glädje och djupgående konspirationer. Pokémon blir aldrig gammalt, och så länge jag har Pokémon till hands kommer nog min själ aldrig heller bli gammal.

Sometimes we include links to online retail stores. If you click on one and make a purchase we may receive a small commission. For more information, go here.

Jump to comments (0)

About the author

Malin Granberg

Malin Granberg

Skribent

Malin har, trots sin härstamning från Piteås vackra älv, förlorat sin dialekt till Östergötlands platta landskap. Liksom det som drar henne till spel, så var det även äventyr och universitet som förde henne ner till den södra delen av landet där hon byggt sitt näste. En allätare med förkärlek till rollspel.