En hutlöst tråkig upplevelse som nog inte ens tilltalar de mest inbitna cykelfanatikerna.

Det är ett ganska dåligt tecken när ett spel börjar med flertalet komplexa genomgångar för att lära oss hur det ska spelas. När dessa genomgångar dessutom haltar och det är svårt att ta sig genom dem trots att man gör precis vad som sägs, så börjar larmklockorna att ringa tämligen febrilt.

Tour de France 2016 är just ett sådant spel. Här får vi till en början lära oss ett flertal olika sätt att ta oss fram med vår cykel. Det handlar om farthållning, hur vi ska hushålla med energi, hur vi attackerar, hur vi ska tjäna en extra meter över målgången et cetera. Det är en hel massa, och inget av det är särskilt kul. Instruktionerna är dessutom förvirrande.

Nej, någon flygande start får vi inte direkt i Tour de France 2016. Däremot kände jag att det trots allt kan finnas en behållning här på det taktiska planet, då mycket av vad som togs upp i spelets tutorial antyder det. Men nej, alla sådana potentiella glädjeämnen grusas av att det är så otroligt tråkigt att spela.

1
På upploppen gäller det att man har kraft kvar så att man kan ligga i ordentligt.

Tour de France 2016 handlar till mångt och mycket om att hålla in fyrkant. Genom att göra detta kan vi nämligen följa efter cyklisten framför oss och behöver inte bry oss alls om vare sig farthållning eller kurvtagning. Det enda vi då behöver göra är att se till att vi inte förlorar för mycket energi så att vi orkar hela rejset. Om den cyklist vi följer efter cyklar för fort kan det därför vara lämpligt att släppa honom och leta efter någon annan att följa. Genom att hålla nere trekant dricker vi en gel som återställer lite energi. Därmed ligger den största utmaningen under långa stunder att kunna hålla nere både fyrkant och trekant samtidigt, så att vi inte släpper motståndaren framför oss samtidigt som vi håller uppe energin.

2
Vi kan vända och vrida på kameran med den högra styrspaken för att se vilka som ligger bakom i fältet.

Spelet bränner dock till ibland, som till exempel vid de olika delmålen under etapperna där det gäller att komma först upp för en backe för att få lite bonuspoäng. Dessa finns även i det verkliga Tour de France och ger en del autenticitet till upplevelsen. Spelar vi som en cyklist som är bra på att klättra kan det därför vara bra att försöka ta så många av dessa delmål som möjligt för att hamna högt på rankingen, även om vi inte vinner etappen som sådan. När det är dags för dessa delmål kan vi börja attackera genom att hamra på kryss samtidigt som vi håller nere R1 så mycket som möjligt. R1 reglerar nämligen hastigheten vi trampar på pedalerna med, medan ett ihärdigt slamrande på kryss får vår cyklist att ställa sig upp och köra så hårt det bara går. Sådana här attacker går bara att göra under viss tid innan vi måste fylla på attackmätaren med ytterligare en gel eller helt enkelt vänta på att den fylls. Därför gäller det att man sätter tajmingen i sina attacker.

Tyvärr räcker det inte med detta fåtal tillfällen av underhållning för att väga upp det faktum att spelet i övrigt är en gråtrist sörja. Miljöerna är tomma och grafiken trist, vilket gör att vi inte ens har någonting värt att kolla på under de långa stunder vi sitter och håller nere fyrkant för att följa med i loppet. Lägg därtill att den karta som finns med är svår att följa, vilket gör tajmingen frustrerande svår att sätta. Jag har nu spenderat många lopp med att under tio minuters tid hålla nere fyrkant (dessa etapper är på tok för långa) för att sedan försöka mig på en attack mot slutskedet, bara för att inse att jag var för tidig. Min energi tar då slut precis innan mål och jag får se mig passerad av hundratalet cyklister. Det är en oerhört trist känsla att ha spenderat så mycket tid på något så tråkigt för att sedan förlora på att kartan inte gått att avläsa riktigt. Naturligtvis ligger felet delvis hos mig själv, kanske var jag för ivrig i min attack, men spelets ändå ganska omfattande HUD ger inte den hjälp man kan förvänta sig. Ska det finnas så många indikatorer på skärmen, ja då tycker jag banne mig att de ska vara förståeliga också.

4

Även i övrigt är Tour de France en ren sörja. Menyerna är plottriga och man vet inte var man ska börja titta. Mellan varje lopp i touren går det att läsa statistik, se vilka uppdragen är samt läsa mer om etapperna. Men i myllret av bokstäver och siffror finns det inte mycket som är tilltalande att läsa vilket gör att jag endast vill trycka mig vidare för att starta nästa lopp, där det i alla fall händer något.

Det finns ett antal olika spellägen här. Ett är den vanliga touren, där vi får välja ett lag och försöka göra så bra ifrån oss som möjligt. Ett annat är "Pro Team" där vi måste möta sponsorernas krav, bygga vårt lag och delta i diverse lopp under säsongen. I "My Tour" får vi själva bygga ihop en tour genom att välja bland de olika etapperna som finns. I "Challenges" kan vi försöka slå high score och tävla mot spöken av oss själva. Detta sistnämnda är faktiskt det roligaste då det innebär mest faktisk cykling. Spelet stödjer delad skärm där vi kan spela med eller mot en kompis.

3

I ärlighetens namn tror jag aldrig att jag spelat ett spel som frambringat en sådan stark känsla av olust som det här. Det frambringar ett rent fysiskt motstånd i mig att fortsätta spela, som jag ideligen måste försöka övervinna för att kunna ge denna recension en chans. Ibland går det dock inte utan jag måste stänga av och göra något annat.

Till en början tänkte jag att det här spelet kanske möjligtvis har viss behållning för cykelnördar. Man har försökt ge det hela ett taktiskt djup genom att man måste ligga rätt i loppen och inte trötta ut sig själv, vilket kanske kan tilltala sådana som är inne på cykling och Tour de France. Men det faktum att det är så fruktansvärt tråkigt att spela får mig att tro att entusiaster för sporten mest kommer att känna sig besvikna.

Så nej, det finns bättre saker att spendera runt 450 kronor på än denna gråtrista sörja. Spara dina pengar och se dig om efter något annat. Det finns en uppsjö, mycket bättre sportspel på marknaden än Tour de France 2016.

About the author

Petter Hansson Frank

Petter Hansson Frank

Esport-redaktör

Trots uppväxten som bondpojk i en av Jämtlands avkrokar lyckades Petter tidigt intressera sig för spel i alla dess former. I dagsläget får dock nästan allt annat stryka på foten för Dota 2, ett spel som Petter borde vara proffs i vid det här laget.

Fler artiklar av Petter Hansson Frank

Kommentarer (0)

Det går inte längre att kommentera. Tack för ditt deltagande!

Hide low-scoring comments
Ordna
Threading

Relaterat material