Recension: Grow Up

Vi har planterat blommor som en liten robot för att kunna ta oss till månen. Var det verkligen kul?

När min chefredaktör frågade oss övriga på redaktionen om vem som ville recensera "mysiga Grow Up?" ställde jag en skeptisk motfråga: "hur mysigt är det?".

"Supermysigt" svarade han så jag tackade ja.

Efter att ha laddat ner det och kört de första minuterna ville jag nästan höra av mig till sagd chefredaktör och beskylla honom för falsk marknadsföring. Spelet kändes klumpigt, kontrollen långt ifrån tillfredsställande och miljöerna renderade i Unity-motorn föreföll tråkigt bleka.

Saker och ting skulle dock ändras rätt drastiskt. Men först lite bakgrund till spelet.

Grow Up är utvecklat av studion Ubisoft Reflections och är uppföljaren till Grow Home, ett spel jag aldrig fått äran att pröva. Återigen får vi dock axla rollen som den lille roboten BUD som i spelets upptakt glider genom rymden samtidigt som han (eller hon?) spelar luffarschack med rymdskeppets dator, kallad MOM.

1
BUD måste passa sig noga när han hoppar mellan de flytande öarna. Det är lätt att falla!

Efter ett olyckligt möte med ett asteroidfält kraschlandar BUD och MOM på en planet och det blir nu vår uppgift att samla ihop bitarna av rymdskeppet för att återställa MOM. Samtidigt ska vi försöka ta oss till månen med hjälp av olika plantor och växter vi finner på planetens yta. Dessa kan skannas så att vi får tillgång till deras frön och således kan plantera nya. Vissa växter låter oss klättra högt på deras stjälkar, andra får oss att studsa medan vissa skjuter en skur pollen som får oss att flyga genom luften.

När jag vid en social sammankomst häromdagen skulle beskriva Grow Up gjorde jag det med orden "man spelar som en liten robot som ska ta sig till månen genom att plantera växter" vilket fick många, även oinsatta, att reagera. Jag antar att det fick spelet att låta snudd på spirituellt, och det är banne mig inte långt från sanningen.

2
Det är en magiskt vacker värld detta.

För trots mina initiala tveksamheter kring spelet började mina känslor efter bara ungefär en halvtimme bytas ut. Grow Up är inte tråkigt blekt, det är oerhört vackert. Det är heller inte helt klumpigt och kontrollen är inte så horribel som jag från början tyckte, den tar bara lite tid att vänja sig vid. Helt perfekt är den kanske inte, men efter att ha plöjt en större mängd timmar som BUD börjar lära mig de olika rörelsemönstrena. Miljöerna ser heller inte lika fina ut på nära håll, men när vi har ett fågelperspektiv är Grow Up faktiskt en fröjd för ögat.

Det som gör Grow Up så bra är inramningen. Planeten vi befinner oss på pendlar mellan dag och natt vilket får miljöerna att skifta färger. Från ljusa och glada under dagtid till mer självlysande och mystiska nattetid. Världen befolkas också av allsköns små djur som surrar rogivande medan vi försöker klättra uppåt mot månen.

Det allra bästa är dock när vi lyckas få tag på hängglidaren som låter oss sväva högt bland molnen och blicka ned på planeten där under. Från denna höga höjd ser vi de olika miljötyperna som utvecklarna lyckats klämma in på planeten, som egentligen inte är jättestor. Där finns ett isbeklätt berg, gröna skogar av svampliknande träd vi kan studsa på, samt mängder av i luften flytande öar. Jag älskar världar som har öar i luften, ni vet, sådana där vattenfall helt ologiskt rinner utan att synligt tillflöde och som sedan försvinner i tomma intet. Det är magiskt, tycker jag.

3
BUD kan rulla ihop sig till en boll för att susa fram med extra fart.

Grow Up erbjuder en stämningsfull och verkligen supermysig spelupplevelse. Det är läckert, elegant och trots att det inte tar särskilt länge att klara själva huvudmålet att återställa MOM till hennes forna prakt finns här mycket att göra och utforska. En mängd olika utmaningar finns utspridda på kartan där det gäller att springa, flyga, hoppa eller glida genom checkpoints inom en viss tidsram. Det finns även behållning att bara koppla av med att glida genom luften från ö till ö.

För endast 90 kronor är det definitivt värt att överväga ett köp av Grow Up. Den behållning du får av detta är svår att få för en så billig slant, oavsett vad det handlar om.

Read the Eurogamer.net reviews policy

Sometimes we include links to online retail stores. If you click on one and make a purchase we may receive a small commission. For more information, go here.

Jump to comments (0)

About the author

Petter Hansson Frank

Petter Hansson Frank

Esport-redaktör

Trots uppväxten som bondpojk i en av Jämtlands avkrokar lyckades Petter tidigt intressera sig för spel i alla dess former. I dagsläget får dock nästan allt annat stryka på foten för Dota 2, ett spel som Petter borde vara proffs i vid det här laget.

Relaterat material

EssentielltRecension: Inside

Läs inte recensionen, gå och spela spelet istället.

EssentielltRecension: Metal Gear Solid 5: Phantom Pain

En studie i smärta. Big Boss är tillbaka och avslutar Metal Gear-sagan på bästa tänkbara sätt.

EssentielltRecension: Uncharted: The Nathan Drake Collection

Favoritäventyraren är tillbaka i riktigt god form.

RekommenderatRecension: Gears of War 4

Dra igång motorsågarna igen.

Andra saker på sidan...

Kommentarer (0)

Det går inte längre att kommentera. Tack för ditt deltagande!

Hide low-scoring comments
Ordna
Threading