Throwback Thursday: Killer Instinct (Game Boy)

Nedbantat, fult och alldeles… underbart.

90-talet var en skum tid för bärbart spelande. Nintendos 8-bitskonsol Game Boy dominerade marknaden och trots tekniskt överlägsna konsoler från Sega och Atari lyckades ingen annan bärbar enhet slå igenom på samma sätt. Således hamnade alla bärbara versioner av populära spelserier på Game Boy, i all dess svartgröna prakt.

Men det fanns genrer som inte gjordes rättvisa på formatet. Mer specifikt, fightingspel. Dels var knapparna på en Game Boy alldeles för få, vilket medförde att rörelsescheman fick kortas ned. För att inte tala om alla grafiska nedskärningarna som också följde med på köpet. Flytet ska vi inte tala om, kolla bara in Game Boy-versionerna av Mortal Kombat och Street Fighter II på Youtube.

2
Det är roligare än det ser ut, jag lovar!

Med andra ord - fightingspel på Game Boy sög.

Någon gång runt 1997, när jag såg Game Boy-versionen av Killer Instinct på butikshyllan, slog fanboyen i mig bort all skepticism. Detta var ju trots allt Killer Instinct, från superutvecklarna Rare. Om någon kunde lyckas med fightingspel på konsolen var det dem, tänkte jag.

Till min stora förtret hade vissa inslag tagits bort på grund av tekniska begränsningar. Dinosaurien Riptor och eldmannen Cinder var exempelvis alldeles för avancerade för att portas till det lilla formatet. Det gällde även en del attacker - vissa altererades, några få togs bort helt. Men i övrigt var Killer Instinct till Game Boy så nära man kunde komma SNES-spelet på en 8-bitskonsol i gråskala.

Jämfört med dagens mått ser den gråa ACM-grafiken hemsk ut, och inte särskilt charmig. Men det bör påpekas att arkadoriginalet Killer Instinct egentligen var tänkt att portas till Nintendo 64. Att vi fick versioner till Super Nintendo och Game Boy var små mirakel i sig, på den tiden.

Mest häpnadsväckande med Game Boy-versionen är hur Rare lyckades behålla flytet och de seriedefinierande inslagen från förlagan. Att se min favoritrobot Fulgore göra ultrakombinationer och avslutningar på den lilla skärmen tillhör några av mina bästa Game Boy-minnen. Hur många timmar jag spenderade på just denna version minns jag inte, annat att det var betydligt fler än med Super Nintendo-ditot.

Det, om något, skvallrar väl om spelets kvaliteter.

Nuförtiden är vi bortskämda med riktigt bra konverteringar av fightingspel på bärbara enheter. Jag tänker specifikt på utbudet till Playstation Vita. Men jag glömmer aldrig att det tog över sex år på marknaden innan Game Boy hade sitt allra första, godkända spel i genren.

3
Yep, jag erkänner. Det var framsidan som övertygade mig.

Sometimes we include links to online retail stores. If you click on one and make a purchase we may receive a small commission. For more information, go here.

Jump to comments (0)

About the author

Percy Oropeza

Percy Oropeza

Skribent

Ung sydamerikansk spoling som alltför ofta drömmer om svunna tider, en tid då arkadspelen dominerade branschen. I arkadhallarna upptäckte Percy spelserier som Killer Instinct och Tekken, två spelserier han vördar än i dag. Han har även en förkärlek till våldsamma actionspel och har alltid med sig en bärbar konsol när han är ute på vift.

Relaterat material

RekommenderatRecension: Mortal Kombat X

Alex har delat ut mer däng än Paolo Roberto i Kungsträdgården under 80-talet.

Recension: Street Fighter V

Petter har tagit ett gäng shoryukens i ansiktet.

FeatureHär är allt du behöver veta inför E3 - Del 1

Med vänliga hälsningar, E3-experten.

RekommenderatRecension: Pokkén Tournament

Ta direktkontroll i dina Pokémonmatcher med senaste fightingspelet från Nintendo.

Andra saker på sidan...

Kommentarer (0)

Det går inte längre att kommentera. Tack för ditt deltagande!

Hide low-scoring comments
Ordna
Threading