En av förra årets största behållningar, för min del, var Life is Strange. Det episodbaserade äventyret om Max Caulfield och Chloe Price fångade mig, höll mig i ett fast grepp under hela resan och avslutades så omtumlande att jag var emotionellt skärrad i veckor efter sista avsnittet.

Dontnod Entertainment klättrade därefter upp som en av mina favoritstudios, så klart, och deras senaste projekt - Vampyr - är ett spel jag följt med stort intresse och en gnutta skepticism. Jag har i regel ganska svårt för spel som försöker vara "dark and gritty" och som fler gånger än undantaget faller på att de är bajsnödigt klyschiga.

1

Under Gamescom 2016 fick jag möjligheten att se en presentation av spelet och jösses om jag blev imponerad.

Vampyr är ett action-rollspel i tredjepersonsperspektiv. Scenariot är London efter första världskriget och den spanska sjukan härjar på gator och torg, med konsekvensen att folk mer eller mindre dör som flugor. Vi intar rollen som doktorn Jonathan Reid, vars liv nått sitt slut. Han är stendöd men har återuppstått som en vampyr; en blodsugare av rang. Reid måste nu kämpa i kvalet att döda oskyldiga och lapa deras blod, och det faktum att han är en doktor - en profession som bekant går ut på att rädda liv.

Det är ett smutsigt och nedgånget London vi möter i Vampyr. Överallt ligger döda kroppar och som det var under den här tiden, så var det knappast så att många som fick en hederlig begravning. Istället fick de likt roadkills ligga och förruttna på gatorna och med det spreds den vidriga sjukdomen vidare. Enligt Dontnod är London den perfekta staden för Vampyr mycket tack vare de mörka miljöerna och det gråa klimatet. Dock kommer vi även få besöka andra platser i spelet, även om utvecklarna i dagsläget inte vill uppge var. Att spoila så här tidigt vore onödigt, enligt dem. Vilket är väl förståeligt.

Vampyr bygger på en liknande konsekvensmekanik som vi blev serverade i Life is Strange - fast bra mycket mer utvecklat. Allt du gör, alla svar du ger och alla du dödar - det kan straffa eller belöna dig i slutändan. Stadens invånare är, till skillnad mot NPC:er (ospelbara och datorstyrda karaktärer), unika med sina egna anhöriga, yrken, bakgrundsproblem och liv. Att döda en civil utan eftertanke drabbar därmed andra NPC:er i spelet som får reda på dennes död genom att tidningen rapporterar om mordet dagen efter. Av den anledningen kräver Vampyr mycket strategi - en person som vill någon illa kan hjälpa dig på traven om du dödar rätt person och tvärtom. Genom att samla "hints" om Londons invånare kan du därför infiltrera och ta dig fram genom spelet. Dessutom - när du tar ett liv får du även höra personens sista tanke i livet. Med detta grepp ska varje karaktär i spelet få en extra krydda av personlighet.

3

Ett gott exempel på detta är ett uppdrag där du träffar på en man vars barn insjuknat i spanska sjukan. För att hjälpa pojken att komma upp på benen igen behöver du ta dig in i huset där han befinner sig. Och som alla kanske vet (åtminstone de som har mer kunskap om vampyrernas lore) så måste en vampyr få en inbjudan för att kunna gå in i någons hem. För att lösa detta behöver du manipulera pappan, få fram mer information om honom som du sedan i slutändan använder för att få honom att ge dig tummen upp.

Med det sagt kan du klara ut Vampyr utan att egentligen döda någon. Du kan även klara ut spelet genom att suga blodet ur varenda kotte du stöter på. Varje val påverkar storyn i slutändan och kommer att generera ett antal olika slut.

Vill du vara ett ärkesvin:? Kör!

Spelar du hellre som vänligt sinnad doktor? Det är fritt fram!

Det är också här som Vampyr visar sina rollspelselement. Genom att suga blodet ur civila samlar du på dig mer XP än genom att klara uppdrag. Det blir därför en balansgång mellan hur snabbt du vill öka i level, och om du är beredd att ta konsekvenserna för dina handlingar. Dontnod anspelar friskt på spelarnas samvete och släpper lös kontrollen helt. Och det känns så här på förhand riktigt fantastiskt.

5

Men ett vampyrspel blir ganska blekt utan en ärkefiende - i detta fallet en hemlig orden som i århundraden slagits mot blodsugarna. I och med spanska sjukans utbrott har antalet vampyrer ökat och korsriddarna misstänker att det finns ett samband. Tyvärr hamnar Reid i kläm och behöver själv ta upp striden mot dessa, trots att de egentligen står på samma sida om linjen. Med detta vill Dontnod sudda ut gränserna mellan "gott och ont" och helt enkelt låta dig som spelare avgöra ödet för staden och dig själv. Enligt studions egen utsago strävar de efter att hålla narrationen i centrum och mixa detta med twister, mysterier och förhållandet mellan människor.

Vampyr släpps under 2017 till Xbox One, Playstation 4 och PC. Om Dontnod lyckas hålla ihop produkten hela vägen till mållinjen, det återstår att se. Men att det ser riktigt lovande ut redan nu - det råder det ingen tvekan om.

Sometimes we include links to online retail stores. If you click on one and make a purchase we may receive a small commission. For more information, go here.

Jump to comments (1)

About the author

Andréas Göransson

Andréas Göransson

Chefredaktör

Från de skånska myllorna i söder kommer Eurogamers chefredaktör. Uppväxt med en Gameboy i sina svettiga labbar var Andréas länge Nintendo-frälst. Detta kom att ändras under mitten av 90-talet då Sony släppte sin gråa förstfödda. Sedan dess spelar Andréas det mesta, även om Pokémon fortfarande ligger honom närmast om hjärtat.